Biogasanvändningen ökade med 7 procent i Sverige under 2019 och uppgår nu till nära 4 terawattimmar. Den svenska biogasproduktionen ökade med 3,3 procent. Samtidigt användes 2,4 miljoner ton rötrest från svenska biogasanläggningar som gödningsmedel inom jordbruket. Det visar ny statistik från Energimyndigheten
C-rapport: En beskrivning av systemet för inventering och reducering av metanemissioner från samrötningsanläggningar, avloppsreningsverk och biogasuppgraderingsanläggningar.
Pressmeddelande från Avfall Sverige, Energigas Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Vatten. Sveriges biogasproduktion ökade med fyra procent under år 2016, jämfört med året innan. Allt mer av denna biogas uppgraderas också till fordonsgas, hela 64 procent. Konkurrensen från subventionerad biogas har blivit tuff för många svenska producenter.
För att biodrivmedel ska få skattereduktion måste deras användning leda till minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med fossila bränslen. I rapporten redovisas dagens system för att beräkna utsläppsreduktionen. Dessutom ges förslag på alternativa sätt att räkna som kan vara mer rättvisande för biogas i förhållande till andra biodrivmedel.
Sundets biogasanläggning i Växjö rötar både slam från avloppsreningsverket och sedan några år också källsorterat matavfall. 2014 installerades en ny förbehandlingsteknik, s.k. termisk hydrolys (Cambi AS). Rapporten beskriver en uppföljning/utvärdering av teknikens betydelse. Utvärderingen utfördes i samarbete mellan Växjö kommun, Cambi AS, SLU och RISE.
Vid en organisk belastning på cirka 4,2 kg glödförlust meter(upphöjt-3) dag-1 (cirka +50 % jämfört med normaldrift) gav processen cirka 4 % bättre specifikt metanutbyte jämfört med en parallell kontrollreaktor vid samma belastning. Vid torrsubstanshalter högre än 6,5 % kunde betydande försämring av omrörning och värmeväxling ses.
Idag publiceras rapporten ’Produktion och användning av biogas och rötrester år 2014’. Andelen biogas som uppgraderas till fordonsgas vid reningsverken hade en mycket positiv utveckling fram till 2012. De senaste två åren ser vi dock ingen ökning alls. Det är en trend som behöver brytas. Det saknas långsiktiga beslut från regeringen om de ekonomiska förutsättningarna för biodrivmedelsproduktion.
Projektet har undersökt termofil torrötning av avvattnat rötslam med fokus på att studera processen som hygieniseringsbehandling. Resultaten visade på fullgod hygieniseringseffekt, ökad biogasproduktion med 6 % samt reducerade metanemissioner med 98 % jämfört med dagsläget. Författare: Erik Nordell, Tekniska verken i Linköping AB; Julia Rönnberg, Tekniska verken i Linköping AB
Energigas Sverige, Avfall Sverige och Svenskt Vatten har nu svarat på Naturvårdsverkets förslag om en hållbar återföring av fosfor som regeringen skickat ut på remiss. Stark kritik riktas framförallt mot nya gränsvärden för tillförsel av kadmium till mark. Samhället måste fasa ut de ämnen som försämrar kretsloppen - inte att förbjuda kretsloppen.
Syftet är att utreda hur försäljningen av biogas som produceras inom VA-verksamheter hanteras. Några slutsatser är att 3 olika metoder används; marknadsprissättning, alternativanvändningsprissättning och självkostnadsprissättning. Beroende på vilken metod som används samt vilka affärsrisker VA-verksamheter tar på sig så varierar den ekonomiska påverkan av biogasverksamhet på VA-verksamheterna.
Rapporten är på engelska med en svensk sammanfattning på ca tre sidor. Avgången av flyktiga fettsyror (VFA) i substrat och biogödsel vid TS-analys i ugn analyserades. Med de två framtagna metoderna kan man kompensera för förångningen och erhålla ett mer korrekt TS och VS-värde. Författare: Cecilia Vahlberg, Erik Nordell, Lina Wiberg, Tekniska verken i Linköping AB; Anna Schnürer, SLU
Försök i pilotskala visar att efterrötning av rötslam från avloppsreningsverk kan ge ett nettoenergiöverskott även om hela slamvolymen pastöriseras.
Vid Käppalaverket i Lidingö har mekanisk förbehandling av bioslam innan rötning testats både i pilot och fullskala. Effekt på metanproduktion har undersökts.
Rötning med inledande hydrolyssteg har jämförts med enstegsrötning genom försök i lab- och pilotskala för olika blandslam. Effekt på utrötningsgrad, metanproduktion och patogenreduktion har undersökts.
Projektet har kartlagt vilka föroreningar som vanligen förekommer i biogas och hur effektivt olika reningstekniker/uppgraderingstekniker tar bort dessa föroreningar. För att bedöma renheten hos de uppgraderade gaserna har det kontrollerat huruvida de uppfyller kraven som ställs i den svenska standarden SS15 54 38 ”Krav på biogas som fordonsdrift”.
Svenskt Vattens årsmöte med föreningsstämma sammanfaller i år också med vårt 50-årsjubileum. Vi firar detta genom att ordna ett ännu större och bredare arrangemang - Vattenstämman. Stockholm Vatten är medarrangör och den nya Havs- och vattenmyndigheten bidrar med flera seminarier.
Information om ny c-rapport från Svenskt Vatten Utveckling! Nr: C 2011-SGC229 Titel: Utvärdering av svensk biogasstandard – underlag för en framtida revision Författare: Mattias Svensson, Svenskt Gastekniskt Center Område: Avlopp
Information om ny c-rapport från Svenskt Vatten Utveckling! Nr: C SGC219 Titel: Livscykelanalys av biogas från avloppsreningsverksslam Författare: David Palm och Mats Ek, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Område: Avlopp
När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.
För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy för Användare vilket berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.
Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.
Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Svenskt Vatten AB.
