Svenskt Vatten välkomnar EU:s nya avloppsdirektiv

Det nya direktivet innebär strängare krav på reningsverk i hela Europa. Syftet är att minska utsläpp, uppnå energineutralitet och underlätta för cirkulär ekonomi.
-Direktivet är efterlängtat. En av många nyheter är producentansvaret samt den moderna synen på de resurser som finns i avloppsvatten och slam, områden som vi på Svenskt Vatten arbetat hårt för, säger Anders Finnson, samordnare för EU-frågor på Svenskt Vatten.

Den 5 november antog EU:s ministerråd det reviderade avloppsdirektivet med stor majoritet, vilket innebär flera betydande förändringar för Europas vattensektor.

De största förändringarna innefattar ett utökat tillämpningsområde. Reningsverk i tätorter med minst 1 000 invånare (pe = antal invånare + eventuell belastning från industri/verksamhet) ska nu rena biokemisk syreförbrukning (BOD), vilket är en sänkning från dagens gräns på 2 000 invånare. Undantag görs för reningsverk i tätorter med mellan 1 000 och 2 000 invånare under de kvartal där avloppsvattnets medeltemperatur är under 6 °C och om utsläppen bedöms vara ofarliga för miljön. Krav införs också på rening av fosfor och kväve för alla reningsverk med fler än 150 000 invånare, vilket ska genomföras senast 2039. I fosfor- och kvävekänsliga områden gäller reningskraven för tätorter med mellan 10 000 och 150 000 invånare. Möjligheten att tillgodoräkna sig naturlig kväverening, så kallad kväveretention, försvinner om 20 år. På grund av de känsliga svenska vattendragen, sjösystemen och omgivande kuster ställer Ramdirektivet för vatten i allmänhet skarpare krav på fosfor- och kväverening än även det nya avloppsdirektivet.

Ett annat viktigt steg är kravet på avancerad rening för att minska mikroföroreningar, såsom läkemedelsrester. Reningsverk med över 150 000 invånare ska införa sådan rening enligt en tidtabell där 20 procent av reningsverken ska vara klara redan 2033, 60 procent senast 2039 och alla 2045. Reningsverk i mindre tätorter omfattas av kravet först efter en riskbedömning; där ska 10 procent av reningsverken vara klara 2033, 60 procent senast 2039 och alla 2045. Producenter av läkemedel och kosmetika kommer att täcka minst 80 procent av kapital- och driftkostnaderna för denna avancerade rening enligt principen om att förorenaren betalar.

Direktivet kräver också att reningsverk på nationell nivå ska uppnå energineutralitet till 2045, men tidplanen börjar redan 2028 då alla reningsverk över 100 000 pe ska ha gjort sin första energirevision, och 20 procent energineutralitet ska vara uppnådd under 2030. År 2045 får upp till 35 procent av energin vara fossilfri, upphandlad energi, medan resten ska komma från förnybara källor som kan genereras inom eller utanför reningsverken. Krav införs även 2033 på återanvändning av fosfor.

För att förbättra vattenkvaliteten införs krav på avloppsplaner för tätorter. Planerna ska vara klara senast 2033 för tätorter med minst 100 000 invånare och senast 2039 för tätorter med minst 10 000 invånare i ”riskzonen”. Planerna ska ses över vart sjätte år för att bland annat uppfylla vattendirektivets krav.

Nya och utökade krav på information till allmänheten införs. Krav införs också på mätning och rapportering av utsläpp av klimatgaser såsom koldioxid, lustgas och metan samt på mätning av vissa smittämnen i avloppsvatten.

– Det här direktivet är en viktig milstolpe för skyddet av våra vattenresurser och innebär en modernisering av regelverket. Samtidigt är det avgörande att vi arbetar gemensamt för att klara de tekniska och ekonomiska utmaningarna som följer, särskilt för att möta kraven på avancerad rening och energineutralitet, säger Anders Finnson.

Direktivet gäller Svenskt Vattens medlemmar först efter att det införlivats i svensk lagstiftning. Sverige har nu 30 månader på sig att införliva direktivet, och Svenskt Vatten framhåller behovet av att regeringen tillsätter en offentlig utredning för att säkerställa en samordnad och effektiv implementering i svensk lag. Det är bland annat mycket viktigt att Sverige tydligt inför undantaget för Weser-domen i svensk lagstiftning.