C SVU-rapport "C 2011-SGC229": Utvärdering av svensk biogasstandard – underlag för en framtida revision (avlopp)

Information om ny c-rapport från Svenskt Vatten Utveckling!

Serie C används för redovisning av projektresultat i annan form än ordinarie SVU-rapporter. I de flesta fall har SVU bidragit till projektet men ej varit huvudfinansiär och därför ej gjort rapporten själv. I några fall är rapporteringen ej i rapportform.

Nr: C 2011-SGC229
Titel: Utvärdering av svensk biogasstandard – underlag för en framtida revision
Författare: Mattias Svensson, Svenskt Gastekniskt Center
Område: Avlopp

Sammandrag: Beslutsunderlag för revision av svensk biogasstandard Riskanalys, innehåll av spårämnen, mikroorganismer, vatten och olja. Översikt, nationell och internationell standardisering. Förslag på nya gränsvärden.  

Sammanfattning: Denna rapport är avsedd att utgöra underlag för en framtida revision av SS 15 54 38, ”Motorbränslen - Biogas som bränsle till snabbgående ottomotorer”. När den tillkom 1999 ansågs det inte lämpligt att göra det möjligt att använda metan från deponigas som fordonsgaskälla, på grund av dess bredare spektrum av spårämnen, inte sällan i relativt höga halter, till exempel siloxaner och halogenerade kolväten. Siloxaner förekommer också i gas från avloppsreningsverk, men bedömningen gjordes att rådande uppgraderingsmetoder reducerade dessa halter i tillräckligt hög grad. Genom att sätta maxkrav på kväveinnehåll stängdes deponigasen effektivt ute. Teknisk utveckling (kryogen uppgradering som gör det möjligt att rena deponigas till fordonsgaskvalitet; högre emissionskrav för fordon som lett till högre sofistikeringsgrad i motor- och reningsteknik) har nu gjort det nödvändigt att bättre kontrollera halterna av fler spårämnen.

Standardiseringsläget är inte tillfredsställande för fordonsgas i allmänhet och förnybar sådan i synnerhet. Standardisering på internationell nivå är mestadels kvalitativ. De flesta standarder finns på nationell nivå och med undantag för Sverige så standardiseras biometan endast för inmatning på naturgasnätet. Ett mandat (M/475, 2010) från EU-kommissionen att ta fram CEN-standardisering för biometan som matas in på nätet, eller som används direkt som fordonsgas kan ändra på detta, och frågan kommer att behandlas i en ny kommitté (CEN/TC408 ”Project Committee – Biomethane for use in transport and injection in natural gas pipelines”). En rad olika spårämnen har diskuterats för införande i ny standardisering, där länder som Holland och Frankrike utmärker sig som anhängare av mer strikta och omfattande regleringar. Denna rapports arbetsgrupp ser det som troligt att reglering av ämnen som siloxaner och halogenerade kolväten kommer att leda till avskiljningsmetoder som i tillräcklig grad även sänker nivåerna av många av de övriga diskuterade spårämnena. Med avseende på mikroorganismer torde nuvarande krav på filter på 1 μm vara tillräckligt för att sänka halterna av dessa till ofarliga nivåer. Om patogener skulle förekomma skulle upptagen dos vara så låg att mycket liten risk föreligger.

Att sänka maxnivån för totalhalt svavel är en viktig förändring, eftersom hög halt svaveldioxid i avgaserna har en inhiberande och föråldrande inverkan på katalysatorer, med magermotorapplikationer som mest känsliga. Det står klart att merparten av svavlet härrör från odoriseringen, i Sverige används THT (tetrahydrotiofen, ca 6 mg S/Nm3). Mer svavelfattiga och även svavelfria alternativ finns på marknaden, där det svavelfria alternativet är en mindre trolig kandidat på grund av dess okaraktäristiska lukt. Siloxaner misstänks kunna stå för många av de odiagnostiserade driftsproblemen i gasfordon, eftersom de faller ut som fast kiseldioxid vid förbränning. Problem med igensättning av lambdasensorer har härletts till förekomst av elementärt kisel i bensin. Det är okänt om liknande problem kan uppstå vid förekomst av siloxaner i fordonsgas. Rapporterade totalhalter av siloxaner efter uppgradering ligger under 0,6 mg Si/Nm3. Frågan om eventuell reglering av flyktiga tungmetaller som kvicksilver och arsenik riskerar att bli en stötesten i diskussionerna mellan svenska fordonstillverkare, som vill se kvantitativ reglering av dessa, och fordonsgasbranschen, som menar att nivån på dessa sällan når över detektionsnivå ens i rågas, och i ännu mindre grad i uppgraderad gas. Liksom i fallet med siloxaner och halogenerade kolväten är det en möjlig utväg att standardisera/certifiera efter substratkälla – tungmetaller förekommer i princip bara i deponigas. I tillägg till de biologiskt härledda spårämnena står det också klart att det finns ett behov av att mer noggrant reglera de tillåtna nivåerna av olja och vatten. Faktum är att merparten av driftsproblemen hos gasfordon beror av förhöjda halter av dessa två ämnen. Men det största hindret att lösa för att kunna revidera dagens svenska standard för förnybar fordonsgas är bristen på validerade testmetoder, till exempel för (smörj)olja i gas och för halogenerade kolväten. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har redan i dag förslag på testmetoder som kan valideras för de två tidigare nämnda ämnena, och inom kort kommer en metod för provtagning och analys av siloxaner vara färdigvaliderad.

Sökord: biogas, SS155438, standardisering, fordonsdrift, spårämnen, siloxaner, halogenerade kolväten, tungmetaller, mikroorganismer, olja
Keywords: biogas, SS155438, standardization, powering of vehicles, trace elements, siloxanes, halogenated hydrocarbons, heavy metals, microorganisms, oil 

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar till:
Rapport (pdf-fil): http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=C_2011-SGC229.pdf
Rapportdatabas: http://vav.griffel.net/vav.htm 
SVUs rapportersida (på vår hemsida):  http://www.svensktvatten.se/FoU/SVU/Rapporter/

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser. Skicka mejl till e-postadressen:  (SVU@svensktvatten.se). 
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Tipsa en vän!
Skicka denna mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se. 
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se. 
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.