Rekordstort intresse för biogas

Intresset för biogas är större än någonsin, inom flera sektorer. Biogasanvändningen ökade med 7 procent i Sverige under 2019 och uppgår nu till nära 4 terawattimmar. Den svenska biogasproduktionen ökade med 3,3 procent. Samtidigt användes 2,4 miljoner ton rötrest från svenska biogasanläggningar som gödningsmedel inom jordbruket. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.

Biogas är ett av de klimatsmartaste bränslena vi har, och ett unikt exempel på cirkulär ekonomi. Biogas produceras av olika typer av avfall och restprodukter som avloppsslam, matavfall och avfall från livsmedelsindustri och slakterier. I Sverige finns 280 biogasanläggningar som under 2019 producerade drygt 2,1 terawattimmar biogas, en ökning med 3,3 procent jämfört med 2018. Det visar ny statistik från Energimyndigheten, som har tagits fram av Energigas Sverige i nära samarbete med Avfall Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Vatten.

Biogasimporten ökade under 2019 med 12 procent och står nu för nästan hälften av den totala biogasanvändningen, som uppgår till knappt 4 terawattimmar. Av den svenskproducerade biogasen gick 64 procent till uppgradering (knappt 1,4 terawattimmar) och 19 procent användes för värmeproduktion. Resten går bland annat till el och industriell användning. Omkring 11 procent av biogasen facklas, merparten vid deponier, industriella reningsverk och mindre avloppsreningsverk.

– Det är glädjande att den svenska produktionen återigen ökar och att andelen biogas som uppgraderas för att kunna användas som fordonsgas eller matas in på ett gasnät ökade med 4 procent. Det tillfälliga produktionsstöd som infördes mot slutet av 2018 tycks ha förbättrat konkurrenssituationen för svensk uppgraderad biogas i befintliga samrötningsanläggningar, där produktionen ökade med 7 procent. Vi välkomnar regeringens besked i budgetpropositionen för 2021 att det tillfälliga biogasstödet förlängs. Samtidigt har inga nya, storskaliga anläggningar tillkommit. Investeringsviljan finns men de långsiktiga förutsättningarna är fortfarande oklara – här måste regeringen återkomma snarast, säger Tony Clark, vd på Avfall Sverige.

Det producerades också totalt 2,8 miljoner ton näringsrik rötrest (våtvikt) vid svenska biogasanläggningar, varav 87 procent användes som gödningsmedel i jordbruket. Resten används för jordtillverkning eller sluttäckning av deponier. Alltmer biogas produceras också från gödsel. Totalt 71 anläggningar använder gödsel som substrat och mängden gödsel som rötas har ökat med 9 procent till 1,1 miljoner ton.

– För att svensk biogasproduktion ska kunna lyfta ordentligt behöver de långsiktiga styrmedelspaket som föreslås i Biogasmarknadsutredningen skyndsamt införas i sin helhet. Då väntas investeringar i svensk produktion ta fart och den stora svenska biogaspotentialen kan börja realiseras. Många nya anläggningar, stora som lite mindre, kommer att kunna byggas, som tar till vara betydligt mer gödsel, avfall och restprodukter från jordbruk, hushåll och industrier. Med en långsiktig gödselgaspremie kan biogasproduktionen från gödsel mångdubblas med stor nytta för jordbruket och klimatet. Biogasen är en stor möjlighet för Sveriges lantbrukare, säger Palle Borgström, förbundsordförande på Lantbrukarnas Riksförbund.

Drygt en tredjedel av biogasen i Sverige produceras i avloppsreningsverk.

– Bara 60 procent av biogasen som kommer från avloppsslam uppgraderas idag till fordonsgaskvalitet. Vi kan och vill nyttja mer av den potentialen. Biogasmarknadsutredningen föreslår en premie för all uppgraderad biogas, i kombination med bibehållen skattebefrielse. Med en sådan premie skulle uppgraderingen vid reningsverken öka betydligt och facklingen minska. Då kommer även mindre reningsverk än i dag kunna uppgradera biogasen och därmed öka miljönyttan, säger Pär Dalhielm, vd på Svenskt Vatten.

Att biogasanvändningen i Sverige fortsätter att öka visar tydligt att efterfrågan finns – inom många sektorer – när biogas erbjuds till konkurrenskraftigt pris. Biogasmarknadsutredningen som presenterades i slutet av 2019 pekade på att produktionen i Sverige kan femdubblas till 2030.

– De senaste åren har vi sett en snabb utfasning av fossila bränslen inom industrin och värmesektorn, bland annat med hjälp av importerad biogas. Genom att ge svensk biogas samma konkurrensvillkor som den importerade, kan den utvecklingen skyndas på ytterligare. Därför bör kommande biogaspremier inte begränsas till transportändamål utan gälla oavsett användningsområde. Fortfarande saknas exempelvis förutsättningar att tillgodoräkna sig biogas från gasnät inom den europeiska utsläppshandeln, vilket hämmar efterfrågan i industrin. Arbetet som pågår för att rätta till detta måste påskyndas, säger Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige.

– Sveriges enda kommersiella demonstrationsanläggning för biomassaförgasning slutade producera biogas 2018, trots lyckade forskningsresultat. För att inte gå miste om all den expertis som byggts upp inom förgasning, och för att möta det stora behovet av förnybar gas, bör Biogasmarknadsutredningens styrmedelspaket för storskalig produktion av förnybara gaser från skogen nu utredas vidare och införas så snart som möjligt. Det i höstbudgeten aviserade analysuppdraget till Energimyndigheten är en bra start. Vi hoppas att det ska mynna ut i långsiktiga styrmedel som driver på omställningen av hela Sverige – inom transporter, industri och energisektorn, säger Maria Malmkvist.

Läs mer om 2019 års biogasstatistik hos Energigas Sverige

Läs hela statistikrapporten på Energimyndighetens webbplats