C-SVU-rapport om mera biogas i Växjö genom ny förbehandling (avlopp & Miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: C_Energiforsk2017-367
Titel: Termisk hydrolys vid Sundets biogasanläggning
Författare: Anna Schnürer, Maria del Pilar Castillo, Mats Edström, Anneli Andersoon Chan, Steve Karlsson, Pål Jahre Nielsen
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=C_Energiforsk2017-367.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Sundets biogasanläggning i Växjö rötar både slam från avloppsreningsverket och sedan några år också källsorterat matavfall. Regionens invånarantal ökar konstant och för att kunna hantera en ökande mängd material till anläggningen installerades 2014 en ny förbehandlingsteknik, s.k. termisk hydrolys (Cambi AS). Eftersom installationen är den första i sitt slag genomfördes en uppföljning/utvärdering av teknikens betydelse för att kunna hantera större mängder material och också nå högre gasproduktion. Även energibalans och effekten av förbehandlingen på processens mikrobiologi studerades. Rapporten beskriver denna utvärdering, som utfördes i samarbete mellan Växjö kommun, Cambi AS, SLU och RISE.

Sammanfattning: Kommunala avloppsreningsverk har traditionellt sett i första hand behandlat avloppsvatten. Biogasprocessen har här i huvudsak använts för att stabilisera och minska avloppsslammet och inte för att optimera energiproduktionen. I dag förändras situationen, och allt fler reningsverk tar emot externt avfall som till exempel livsmedelsavfall och det finns ett intresse av att öka biogasproduktionen för extern försäljning.

Sundets biogasanläggning i Växjö rötar både slam från avloppsreningsverket och källsorterat matavfall. För att kunna hantera mer substrat i rötningsprocessen installerades 2015 en ny förbehandlingsteknik: termisk hydrolys. Eftersom installationen är den första i sitt slag i Sverige genomfördes en utvärdering av teknikens betydelse för bland annat ökad gasproduktion. Rapporten beskriver utvärderingen, som genomfördes i samverkan mellan Växjö kommun, Cambi AS, SLU och RISE-Process och miljöteknik (tidigare JTI).

Den termiska hydrolysen sker genom så kallad ångexplosion vid högt tryck och hög temperatur, vilket leder till att celler sprängs sönder. Behandlingen kan öka tillgängligheten hos materialet, förbättra nedbrytningshastigheten och ge högre metanutbyte i rötningsprocessen. Den ger också hygienisering och förbättrar materialets avvattningsegenskaper, och därför valdes just den här förbehandlingsmetoden.

Målet med projektet var att utvärdera biogasprocessen i Växjö före respektive efter installation av termisk hydrolys. Vilken betydelse har förbehandlingen för rötningsprocessens effektivitet och stabilitet? Och hur förändras biogasanläggningens behov av processenergi? Undersökningen delades upp i fem delprojekt som omfattade både laboratorieförsök och observationer i fullskala. Installationen av termisk hydrolys i Växjö resulterade i effektiv omsättning av slam och ökad metanproduktion. Som en följd av installationen ökade anläggningens tekniska komplexitet, vilket ställer högre kompetenskrav på personalen, något som uppfattades positivt snarare än negativt. Installationen innebar också vissa förändringar på anläggningen som eventuellt kan ha påverkat resultaten, bland annat högre processtemperatur.

Efter installationen av den termiska hydrolysprocessen ökade bränsleförbrukningen vid Sundet. För att driva biogasanläggningen krävdes mer pellets per ton substrat. Biogas har dock fördelen att vara en mer flexibel energikälla än pellets, vilket kan uppväga den något högre energiinsatsen. Förbehandlingen innebär också att Sundet producerar ett hygieniserat rötslam, något som kan möta framtida krav när slammet används på åkermark.

Sökord: Biogas, slam, termisk hydrolys, optimering, källsorterat matavfall, energibalans, mikrobiologi
Keywords: Biogas, sludge, thermal hydolysis, optimization, source sorted food waste, energi balance, microbiology

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista_C_Energiforsk2017-367

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.