Ny SVU-rapport: Rötning med integrerad slamförtjockning för ökad biogasproduktion (avlopp och miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2016-06  (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Rötning med integrerad slamförtjockning för ökad biogasproduktion
Författare: Maximilian Lüdtke, IVL Svenska Miljöinstitutet; Marie Berg, SYVAB; Susanna Berg, SYVAB, Christian Baresel, IVL Svenska Miljöinstitutet; Sara Söhr, SYVAB; Lars Bengtsson, IVL Svenska Miljöinstitutet; Erik Levlin, IVL Svenska Miljöinstitutet/KTH
Område: Avlopp och miljö
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2016-06.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Vid en organisk belastning på cirka 4,2 kg glödförlust m^-3 dag-1 (cirka +50 % jämfört med normaldrift) gav processen cirka 4 % bättre specifikt metanutbyte jämfört med en parallell kontrollreaktor vid samma belastning. Vid torrsubstanshalter högre än 6,5 % kunde betydande försämring av omrörning och värmeväxling ses.

Sammanfattning: Inom projektet har en teknik för effektivare slambehandling testats. Syftet var att öka biogasproduktionen i en rötkammare genom att förlänga uppehållstiden i rötkammaren för avloppsslammets fasta ämnen, men inte för vätskefasen. Sådan delad uppehållstid har åstadkommits genom en process som kallas Extended Sludge Retention Time (EXRT), det vill säga förlängd uppehållstid för slam i rötkammaren.

Tekniken är relativt enkel att ta i drift. Den går ut på att rötslammet avvattnas med hjälp av till exempel en centrifug och återförs till rötkammaren, medan vattenfasen (rejektvattnet) avlägsnas. Vitsen med att leda bort rejektvattnet är att få mer plats för slam i rötkammaren. Samtidigt får inte vattenhalten bli så låg att det blir problem med pumpar och omrörare.

Projektet utvärderade två olika driftsätt. Det första gick ut på att förlänga uppehållstiden för slammets fasta ämnen för att öka utrötningsgraden och därigenom minska mängden rötrest och öka biogasproduktionen per mängd substrat. Målet var att visa att gasutbytet per ton substrat kunde öka 10 procent jämfört med en referensrötkammare. Detta gick inte att verifiera med de gasmätningar som kunde göras. Det troliga är att gasutbytet inte ökade mer än några enstaka procent.

Det andra driftsättet gick ut på att öka den organiska belastningen på rötkammaren för att kunna ta hand om större substratmängder och få ut mer biogas per rötkammarvolym. Detta driftsätt kan vara bra för att slippa bygga nya rötkammare om man exempelvis behöver stänga av en eller flera rötkammare för underhåll, eller om man börjar ta emot mer substrat, till exempel matavfall. Målet för detta driftsätt var att kunna öka den organiska belastningen med 40 procent utan att riskera utspolning av mikroorganismer och utan större processtörningar. Samtliga dessa mål uppnåddes och man fick också ut över 40 procent mer biogas per rötkammarvolym.

I det första driftsättet gick det inte att se någon påverkan på slutavvattningens behov av energi eller polymer. Däremot verkar driftsättet med ökad belastning ha mer än fördubblat polymeråtgången i slutavvattningen. Ett antagande att antalet metanbildande mikroorganismer skulle öka på grund av att koncentrationen av fasta ämnen ökat kunde inte bekräftas i de mikrobiologiska analyser som utfördes, men resultaten är osäkra.

Sammantaget har projektet visat att enkla avvattningstekniker har god potential att öka rötkammarkapaciteten inom kommunal avloppsrening.

Projektet har finansierats av Syvab, Energimyndigheten och Svenskt Vatten Utveckling, med förstärkning från ett industridoktorandprojekt delat av IVL Svenska Miljöinstitutet, Syvab och Käppalaförbundet inom ramen för SVU:s högskoleprogram VA-kluster Mälardalen. De resultat som redovisas i rapporten baseras på uppföljning av fullskaledrift vid Syvabs avloppsreningsverk Himmerfjärdsverket söder om Stockholm.      

Sökord: Rötning, slamförtjockning, uppehållstid, rötkammare, biogas, avvattning
Keywords: Anaerobic digestion, recuperative thickening, retention time, dewatering, biogas

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista_2016-06.pdf

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.