SVU-rapport 2015-05: Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur (avlopp och miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2015-05 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Torrötning av avvattnat rötslam vid termofil temperatur
Författare: Erik Nordell, Tekniska verken i Linköping AB; Julia Rönnberg, Tekniska verken i Linköping AB
Område: Avlopp och miljö
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2015-05.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Projektet har undersökt termofil torrötning av avvattnat rötslam med fokus på att studera processen som hygieniseringsbehandling. Resultaten visade på fullgod hygieniseringseffekt, ökad biogasproduktion med 6 % samt reducerade metanemissioner med 98 % jämfört med dagsläget.

Sammanfattning: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget ”Hållbar återföring av fosfor” föreslår nya regler för hygienisering av avloppsslam som ska användas på produktiv mark. I dag lagras det rötade slammet vanligtvis sex månader före spridning, men den metoden kommer inte längre att vara tillräcklig om Naturvårdsverkets förslag går igenom. Det kommer att behövas stora omställningar på avloppsreningsverken.

Värmebehandling av slam vid 52 °C med en exponeringstid på minst 24 timmar är en hygieniseringsmetod som föreslås bli godkänd. Den används i viss utsträckning i termofila våtrötningsprocesser. Vid Nykvarnsverket i Linköping finns det planer på att efterröta avvattnat rötslam genom termofil torrötning i en så kallad pluggflödesreaktor där det avvattnade rötslammet skjuts in i ena änden och rötresten tas ut i den andra. Torrötning är en resurseffektiv hygieniseringsmetod eftersom mindre mängd vatten behandlas. Torrsubstanshalten är cirka 30 procent; vid våtrötning är den normalt mellan 3 och 6 procent. Andra positiva effekter är ökad gasproduktion, mindre slammängd och sänkta metanemissioner från den efterföljande lagringen av rötresten.

Ett pilotförsök utfördes enligt driftsituationen på Nykvarnsverket för att utvärdera hygieniseringen med termofil torrötning, upprätta en stabil rötningsprocess och mäta metanemissioner från det torrötade rötslammet. En referensgrupp med aktörer från avloppsrenings- och biogasverksamhet samt universitet och myndigheter deltog. Den genomsnittliga uppehållstiden i reaktorn bestämdes till 28–29 dygn och lägsta exponeringstid för slammet fastställdes till 19 dygn. Därmed uppfylldes kraven för en hygieniserande värmebehandling eftersom exponeringstiden med god marginal översteg 24 timmar. Materialet i reaktorn hade hygieniserats eftersom varken tarmbakterier som enterokocker och E.coli, fager (virus) eller salmonella kunde påvisas i rötresten. Inte heller ägg från spolmasken Ascaris suum överlevde i processen.

Under uppstartsfas och tillvänjningsfas visade reaktorn kraftiga processtörningar och mekaniska problem. Under stabiliseringsfasen gick processen relativt stabilt. Under den sista fasen, återföringsfasen, återfördes 10 procent av utgående rötrest till inloppet av reaktorn, och det gjorde att processen förbättrades ytterligare. Den specifika metangasproduktionen uppmättes då till 46 m³metan per ton organisk substans, vilket motsvarar cirka 8 m³ metan per ton avvattnat rötslam. Detta skulle innebära en ökning av biogasproduktionen vid Nykvarnsverket med upp till 6 procent, motsvarade 0,8 GWh. Beräkningar visar att man får en positiv energibalans vid hygieniseringen eftersom energiinnehållet i den producerade biogasen överstiger energiåtgången för uppvärmning och drift av torrötningsreaktorn.

Torrötningen resulterade i att metanemissionerna vid 30 dagars efterföljande lagring var 98 procent lägre än vid konventionell lagring av avvattnat rötslam. För Nykvarnsverket skulle det motsvara en reduktion av drygt 800 ton koldioxidekvivalenter per år.

Sökord: Torrötning, avvattnat rötslam, termofil rötning, efterrötning, hygienisering, metanemissioner, biogas
Keywords: Dry digestion, dewatered digested sludge, thermophilic digestion, post digestion, pasteurization, methane emissions, biogas

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista_2015-05.pdf

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.