Rapporten presenterar en kartläggning av potentiella tekniker för slamhygienisering baserat på en litteraturstudie. För tekniker med hög teknisk mognad och tillräckligt underlag för bedömning av hygieniseringseffekt har projektet utvärderat aspekter som är relevanta för svenska avloppsreningsverk. Valet av teknik är högst specifikt för varje reningsverk.
Behandling av avloppsslam med ammoniak är en billig och effektiv process som ger ett hygieniserat slam med ett kväveinnehåll som kan tas upp av grödorna vid gödsling med slammet. Rapporten sammanställer kunskapsläget och redogör för ett pilotförsök i Uppsala.
Projektet har undersökt termofil torrötning av avvattnat rötslam med fokus på att studera processen som hygieniseringsbehandling. Resultaten visade på fullgod hygieniseringseffekt, ökad biogasproduktion med 6 % samt reducerade metanemissioner med 98 % jämfört med dagsläget. Författare: Erik Nordell, Tekniska verken i Linköping AB; Julia Rönnberg, Tekniska verken i Linköping AB
Syftet med denna rapport har varit att sammanfatta resultaten från EU-projektet ROUTES. I projektet utvärderades tekniker för att minska slammängder och förbättra slamkvaliteten för att uppnå en hållbar slambehandling och avsättning. Resultaten från benchmarking visar att teknikerna fungerar praktiskt, men att det krävs mer forskning innan de kan användas i full skala. Förf: Bertholds och Olofsson
Projektet har undersökt reduktionen av läkemedelsrester, C10-C13 klorparaffiner och BDE-209 vid sex olika hygieniseringstekniker samt vid mesofil rötning. Studien presenterar en metod för spikning av läkemedel till avloppsslam samt har bestämt inbindningen till slam för ett antal läkemedel. Författare: Jonas Malmborg, Tekniska verken i Linköping AB
Termofil rötning av mesofilt rötat slam har utvärderats som hygieniseringsmetod i ett pilotförsök. Gasproduktion, utrötningsgrad och avvattningsegenskaper har undersökts. Slammet har sedan luftats i syfte att titta på förändrade avvattningsegenskaper samt eventuell reduktion av läkemedelsrester. Författare: Jesper Olsson, Magnus Philipson, Hans Holmström, Eric Cato
Studien har undersökt effekt av rötning (35, 55 och 60 °C) med olika exponeringstid respektive pastörisering på hygienisering av patogener, biogasproduktion samt reduktion av läkemedel och PAH.
Försök i pilotskala visar att efterrötning av rötslam från avloppsreningsverk kan ge ett nettoenergiöverskott även om hela slamvolymen pastöriseras.
Rötning med inledande hydrolyssteg har jämförts med enstegsrötning genom försök i lab- och pilotskala för olika blandslam. Effekt på utrötningsgrad, metanproduktion och patogenreduktion har undersökts.
Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.
Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma