SVU-rapport 2014-23: Nya processvägar för effektiv slamhantering (avlopp och miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2014-23 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Nya processvägar för effektiv slamhantering
Författare: Cecilia Bertholds, Käppalaförbundet; Ulrika Olofsson, UMEVA
Område: Avlopp och miljö
Länk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2014-23.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Syftet med denna rapport har varit att sammanfatta resultaten från EU-projektet ROUTES, baserat på vad som presenterades på slutkonferensen för slutanvändare. I projektet utvärderades, med hjälp av benchmarking och livscykelanalys, tekniker för att minska slammängder och förbättra slamkvaliteten för att uppnå en hållbar slambehandling och avsättning. Resultaten från benchmarking visar att teknikerna fungerar praktiskt, men att det krävs mer forskning innan de kan användas i full skala.

Sammanfattning: Behandling av avloppsvatten och hantering av avloppsslam är globala frågor med växande framtida utmaningar. Med anledning av detta startades år 2011 ett treårigt EU-projekt, ROUTES, där cirka 70 % av projektets totala budget har finansierats av Europeiska kommissionen. Denna rapport är ett sammandrag av vad som presenterades den 2 april 2014 i Braunschweig, Tyskland, vid projektets slutkonferens för potentiella slutanvändare. För ytterligare information bör den intresserade studera de referenser som anges i texten.

I Europa finns ett stort intresse av att tillvarata de resurser som finns i avloppsslammet, till exempel genom biopolymerproduktion, utvinning av växtnäringsämnen och biogasproduktion. Minskade slammängder och förbättrad slamkvalitet anses viktigt för att uppnå en hållbar slambehandling och avsättning. I ROUTES utvärderades tekniker som kan uppnå detta, till exempel termofil anaerob rötning och termisk hydrolys.

Vid utvärdering av projektets föreslagna tekniker för behandling av avloppsvatten och slam användes benchmarking och livscykelanalys (LCA) som verktyg. Även om benchmarkingresultaten visar att samtliga föreslagna lösningar fungerar praktiskt så krävs mer forskning innan teknikerna kan användas i full skala. Resultaten från LCA visar generellt att den energi som krävdes för att minska slammängden inte kompenserades av den vinst som uppkom vid reducerad slammängd. För flera av teknikerna medförde minskad slammängd att fosforhalten i utgående vatten steg samtidigt som emissionen av lustgas från reningen ökade. Ytterligare en slutsats var att faktorer som kan innebära en risk vid användning av avloppsslam på åkermark, såsom toxicitet och patogener i slam, bör utredas med en mer utvecklad metodik.

Risker med slamspridning på åkermark undersöktes genom försök i laboratorie- och fältskala. Försöken visade att organiska ämnen som binds till slam också binds effektivt i jorden och att pH och vattnets egenskaper har en stor inverkan på adsorptionen. Vid bevattning av jord med avloppsvatten innehållande mer polära ämnen reducerades dessa i stor utsträckning och endast mycket persistenta och icke adsorberande ämnen återfanns i grundvattnet.

Mikrobiella indikatorer bör användas för att utvärdera hygienisering av slam. E. coli och Salmonella anses som lämpliga indikatororganismer vid bedömning av fekal kontaminering av bakterier och somatiska bakteriofager anses som lämplig indikator för enterovirus. En slutsats som dras är att det krävs bättre styrning och lagstiftning kring smittskydd i EU:s slamdirektiv och att analysmetoder behöver vidareutvecklas.

Det viktiga uppströmsarbetet vid källan för att minimera oönskade ämnen till avloppsreningsverk har inte diskuterats och utvärderats inom ROUTES. Eftersom Sverige har positiva erfarenheter av uppströmsarbete och tycker att det är en viktig aspekt som det bör tas hänsyn till när beslut fattas om framtida slamanvändning, hade det varit önskvärt att även detta hade uppmärksammats i projektet.

Sökord: Avloppsslam, gödsel, hygienisering, minska slammängd, förbättra slamkvaliteten, benchmarking, livscykelanalys
Keywords: Sewage sludge, fertilizer, hygenization, reduction of sludge, improve sludge quality, benchmarking, life-cycle analysis

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista för SVU-rapport 2014-23

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.