Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media.Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Hur påverkas odlingsmark vid långvarig spridning av avloppsslam när det gäller förekomst av antibiotika, andra antimikrobiella ämnen, resistenta bakterier och resistensgener? Studien visar att användning av avloppsslam på det sätt vi gör i Sverige inte verkar medföra några uppenbara risker för utveckling av antibiotikaresistens.
Biogasanvändningen ökade med 7 procent i Sverige under 2019 och uppgår nu till nära 4 terawattimmar. Den svenska biogasproduktionen ökade med 3,3 procent. Samtidigt användes 2,4 miljoner ton rötrest från svenska biogasanläggningar som gödningsmedel inom jordbruket. Det visar ny statistik från Energimyndigheten
Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling! Nr: C-rapport Titel: Läkemedel och hormoner i avloppsslam under lagring, kompostering och ammoniakbehandlingFörfattare: Håkan Jönsson, Sahar Dalahmeh, Gunnar Thorsén (2020). Direktlänk till pdf: https://vattenbokhandeln.svensktvatten.se/produkt/lakemedel-och-hormoner-i-avloppsslam-under-lagring-kompostering-och-ammoniakbeha
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett seminarium i Malmö i april 2018. Seminariet handlade om fosforåtervinning från avloppsvatten, med fokus på termokemisk behandling av avloppsslam. Det anordnades av bland andra IWA Sverige. Syftet var att ta in kunskap från andra länder och att låta teknikleverantörer presentera sin teknik.
Rapporten ger en översikt av kunskapsläget för slamgödsling när det gäller oönskade organiska ämnen och läkemedelsrester. Den sammanfattar elva svenska studier. Resultaten har både modellerats med hjälp av datorprogram och analyserats utifrån prover på slam, jord och grödor. Vad behöver vi veta mer om oönskade organiska ämnen i slam? Kunskapsluckor identifieras i rapporten.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
Behandling av avloppsslam med ammoniak är en billig och effektiv process som ger ett hygieniserat slam med ett kväveinnehåll som kan tas upp av grödorna vid gödsling med slammet. Rapporten sammanställer kunskapsläget och redogör för ett pilotförsök i Uppsala.
Sju klosettvattenprov samt tre prov på trekammarbrunnsslam från Lund analyserades för att beskriva sammansättning och halter av spårelement i relation till fosfor. Resultaten diskuteras i relation till föreslagna gränsvärden för avloppsfraktioner, provens ursprung, provtagning och jämförelsebas. Författare: Sven-Erik Svensson, Jan Erik Mattson, Jan-Eric Englund, Christina Johansson
Utsläpp av lustgas och metan har mätts från rening av rejektvatten med anammoxteknik och med nitrifikation-denitrifikation i SBR, samt från lagring och spridning av slam. Utsläppen har tolkats i en miljösystemanalys av reningsverket och slamhanteringskedjan. Författare: H Jönsson, C Junestedt, A Willén, J Yang, K Tjus, C Baresel, L Rodhe, J Trela, M Pell, S Andersson.
Syftet med denna rapport har varit att sammanfatta resultaten från EU-projektet ROUTES. I projektet utvärderades tekniker för att minska slammängder och förbättra slamkvaliteten för att uppnå en hållbar slambehandling och avsättning. Resultaten från benchmarking visar att teknikerna fungerar praktiskt, men att det krävs mer forskning innan de kan användas i full skala. Förf: Bertholds och Olofsson
Projektet har undersökt reduktionen av läkemedelsrester, C10-C13 klorparaffiner och BDE-209 vid sex olika hygieniseringstekniker samt vid mesofil rötning. Studien presenterar en metod för spikning av läkemedel till avloppsslam samt har bestämt inbindningen till slam för ett antal läkemedel. Författare: Jonas Malmborg, Tekniska verken i Linköping AB
Syftet med detta projekt har varit att göra en inledande bedömning av om gödsling med avloppsslam innebär förhöjda halter av organiska miljögifter. Författare: Maritha Hörsing, Eva Eriksson, Charlott Gissén, Jes la Cour Jansen, Anna Ledin
Analys av de mikroorganismer som ingått i studien visar på stora variationer mellan reningsverk, årstider samt mikroorganismer. Generellt kan en något högre reduktion av de studerade mikroorganismerna ses efter 6 månaders lagring jämfört med 3 månader.
Studien har undersökt effekt av rötning (35, 55 och 60 °C) med olika exponeringstid respektive pastörisering på hygienisering av patogener, biogasproduktion samt reduktion av läkemedel och PAH.
Förbränning av pelleterat rötslam i fluidbädd medger produktion av askpellets med högt innehåll av växttillgängligt fosfor. För att höja halten av K och Ca är sameldning med biobränsle lämpligt. Temperaturen bör vara så hög som möjligt utan att påverka driftsäkerhet för att öka flyktigheten hos miljöpåverkande ämnen. Uppehållstiden bör minimeras för att undvika att pelletsen nöts sönder.
Föreliggande projekt presenterar tekniskt och ekonomiskt möjliga metoder för provbearbetning och analysförfarande vid mätning av spårelement i klosettvatten. Kunskaperna kan ligga till grund för avloppsslammets framtida kvalitetsmål. Den provtagningsmetod som använts har även beskrivits, samt klosettvattenkvaliteten bestämts preliminärt.
Rötning med inledande hydrolyssteg har jämförts med enstegsrötning genom försök i lab- och pilotskala för olika blandslam. Effekt på utrötningsgrad, metanproduktion och patogenreduktion har undersökts.
I denna rapport har försök kring fosforns växttillgänglighet studerats med tonvikt på fosfor i avloppsslam. Det är svårt att finna skillnader som inte beror på kalkningseffekter eller andra ämnen, utöver fosfor, som gynnar växtligheten i det testade slammet.
Sammandrag: Inblandning av urea-fettsyraester i avloppsslam före torkning och granulering, resulterar i höjd kvävehalt i slutprodukten. Det tillsatta kvävet löses lätt ut och blir växttillgängligt efter skogsgödsling. Med kväveberikade granuler kan gödseldoseringen minskas, vilket även resulterar i minskad tillförsel av tungmetaller och sänkt gödslingskostnad.
När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.
För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy för Användare vilket berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.
Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.
Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Svenskt Vatten AB.
