Det nya direktivet innebär strängare krav på reningsverk i hela Europa. Syftet är att minska utsläpp, uppnå energineutralitet och underlätta för cirkulär ekonomi. Direktivet gäller Svenskt Vattens medlemmar först efter att det införlivats i svensk lagstiftning. Sverige har nu 30 månader på sig för detta.
Ny SVU-rapport: Slamspridning på åkermark – PFAS i slam, jord, gröda och mask. Rapporten beskriver en undersökning av PFAS i avloppsslam, jord, daggmask och gröda från åkermark gödslad med slam sedan 1981.
Rapporten presenterar en kartläggning av potentiella tekniker för slamhygienisering baserat på en litteraturstudie. För tekniker med hög teknisk mognad och tillräckligt underlag för bedömning av hygieniseringseffekt har projektet utvärderat aspekter som är relevanta för svenska avloppsreningsverk. Valet av teknik är högst specifikt för varje reningsverk.
Media hälsas välkommen till NORDIWA 2023 i Göteborg den 5-7 september. Konferensen behandlar bl. a. hur klimatutmaningen ska hanteras och våra samhällen anpassas när skyfallen kommer tätare och blir allt kraftigare? Hur förebyggs kriser och görs försörjningskedjor starkare så att exempelvis kemikaliebrist inte uppstår? Vad händer med EU-kommissionens förslag till nytt avloppsdirektiv?
Pressinbjudan till konferensen NORDIWA 2023 i Göteborg den 5-7 september. Frågor som behandlas är bl. a. hur klimatutmaningen ska hanteras och våra samhällen anpassas när skyfallen kommer tätare och blir allt kraftigare? Hur förebyggs kriser och görs försörjningskedjor starkare så att kemikaliebrist inte uppstår? Konferensen genomförs i fem parallella spår med nästan 200 medverkande talare.
Rapporten beskriver en ny process för förbehandling av avloppsvatten, nämligen förfiltrering följd av hydrolys och fermentering av det slam som uppstår. Processen utvärderades med en pilotanläggning för 800 personekvivalenter (pe) under två års drift. Slutsatsen är att tekniken är mogen att implementeras som förbehandling vid kommunal avloppsvattenrening.
I Sverige saknas det formella riktlinjer för hur avloppsreningsverk ska dimensioneras. Det är inte ovanligt att verken dimensioneras utifrån erfarenhet och tumregler utan att det preciseras vilka osäkerheter som har hanterats. Projektet visar att flera svagheter med traditionell dimensionering skulle kunna vägas upp genom ökad användning av osäkerhetsanalys och processimulering.
Projektet har kartlagt mikroplastflöden i olika delar av Käppala reningsverk och är en komplettering till tidigare undersökningar. Analyser har kunnat identifiera partikelantal, massa och polymertyp i olika provtagningspunkter. Resultaten visar att Käppalaverket precis som andra reningsverk har god avskiljning av mikroplast från vattenfasen och låg tillförsel till recipienten.
Projektet visar att det vid förbränning av avloppsslam går att separera fosfor från de flesta tungmetaller. Genom samförbränning med kaliumrik biomassa, i detta fall vetehalm och solrosfröskal, fick man mer växttillgängliga fosfater än de som bildas vid förbränning av enbart slam. För bästa resultat bör slam och biomassa sammanfogas i pellets, briketter eller granuler.
Hur påverkas odlingsmark vid långvarig spridning av avloppsslam när det gäller förekomst av antibiotika, andra antimikrobiella ämnen, resistenta bakterier och resistensgener? Studien visar att användning av avloppsslam på det sätt vi gör i Sverige inte verkar medföra några uppenbara risker för utveckling av antibiotikaresistens.
Biogasanvändningen ökade med 7 procent i Sverige under 2019 och uppgår nu till nära 4 terawattimmar. Den svenska biogasproduktionen ökade med 3,3 procent. Samtidigt användes 2,4 miljoner ton rötrest från svenska biogasanläggningar som gödningsmedel inom jordbruket. Det visar ny statistik från Energimyndigheten
Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: C-rapport
Titel: Läkemedel och hormoner i avloppsslam under lagring, kompostering och ammoniakbehandling
Författare: Håkan Jönsson, Sahar Dalahmeh, Gunnar Thorsén (2020).
Direktlänk till pdf: https://vattenbokhandeln.svensktvatten.se/produkt/lakemedel-och-hormoner-i-avloppsslam-under-lagring-kompostering-
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett seminarium i Malmö i april 2018. Seminariet handlade om fosforåtervinning från avloppsvatten, med fokus på termokemisk behandling av avloppsslam. Det anordnades av bland andra IWA Sverige. Syftet var att ta in kunskap från andra länder och att låta teknikleverantörer presentera sin teknik.
Rapporten ger en översikt av kunskapsläget för slamgödsling när det gäller oönskade organiska ämnen och läkemedelsrester. Den sammanfattar elva svenska studier. Resultaten har både modellerats med hjälp av datorprogram och analyserats utifrån prover på slam, jord och grödor. Vad behöver vi veta mer om oönskade organiska ämnen i slam? Kunskapsluckor identifieras i rapporten.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
Behandling av avloppsslam med ammoniak är en billig och effektiv process som ger ett hygieniserat slam med ett kväveinnehåll som kan tas upp av grödorna vid gödsling med slammet. Rapporten sammanställer kunskapsläget och redogör för ett pilotförsök i Uppsala.
Sju klosettvattenprov samt tre prov på trekammarbrunnsslam från Lund analyserades för att beskriva sammansättning och halter av spårelement i relation till fosfor. Resultaten diskuteras i relation till föreslagna gränsvärden för avloppsfraktioner, provens ursprung, provtagning och jämförelsebas. Författare: Sven-Erik Svensson, Jan Erik Mattson, Jan-Eric Englund, Christina Johansson
Utsläpp av lustgas och metan har mätts från rening av rejektvatten med anammoxteknik och med nitrifikation-denitrifikation i SBR, samt från lagring och spridning av slam. Utsläppen har tolkats i en miljösystemanalys av reningsverket och slamhanteringskedjan. Författare: H Jönsson, C Junestedt, A Willén, J Yang, K Tjus, C Baresel, L Rodhe, J Trela, M Pell, S Andersson.
Syftet med denna rapport har varit att sammanfatta resultaten från EU-projektet ROUTES. I projektet utvärderades tekniker för att minska slammängder och förbättra slamkvaliteten för att uppnå en hållbar slambehandling och avsättning. Resultaten från benchmarking visar att teknikerna fungerar praktiskt, men att det krävs mer forskning innan de kan användas i full skala. Förf: Bertholds och Olofsson
