SVU-rapport 2015-02: Minska utsläpp av växthusgaser från rening av avlopp och hantering av avloppsslam (avlopp och miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2015-02 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Minska utsläpp av växthusgaser från rening av avlopp och hantering av avloppsslam
Författare: Håkan Jönsson, Christian Junestedt, Agnes Willén, Jingjing Yang, Kåre Tjus, Christian Baresel, Lena Rodhe, Jozef Trela, Mikael Pell, Sofia Andersson.
Område: Avlopp och miljö
Länk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2015-02.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Utsläpp av lustgas och metan har mätts från rening av rejektvatten med anammoxteknik och med nitrifikation-denitrifikation i SBR, samt från lagring och spridning av slam. Utsläppen har tolkats i en miljösystemanalys av reningsverket och slamhanteringskedjan.

Sammanfattning: Rening av avloppsvatten och den kopplade hanteringen av slam innebär risk för utsläpp av växthusgaserna lustgas och metan, som är 298 respektive 25 gånger så starka som koldioxid.

Målet för projektet var att bidra med kunskap om 1) utsläpp av växthusgaser från behandling av rejektvatten och 2) från hantering (lagring och spridning) av avloppsslam, samt 3) att med systemanalys integrera denna nya kunskap med befintlig kunskap som underlag för beslut om hur klimatpåverkan kan minskas.

Utsläpp av lustgas mättes från separat rejektvattenrening med dels nitrifikation – denitrifikationsprocess, dels nitritations-anammox- (deammonifikations-) process, liksom utsläpp av lustgas och metan från lagring och spridning av avloppsslam. Resultaten sammanfogades i en systemanalys med publicerad kunskap inom området.

Mätningar av utsläppen från en anläggning med separat rejektvattenbehandling med SBR gav mycket varierande utsläpp av lustgaskväve, från 2,6 till mer än100 % av kvävebelastningen. Processen kan alltså betecknas som en högriskprocess avseende utsläpp av lustgas. Noggrant övervakad drift enligt ett väl utarbetat driftsschema är viktigt. För att utveckla ett bra driftschema rekommenderas mätningar på den individuella anläggningen. När mätningar skett på många anläggningar kan förhoppningsvis generella rekommendationer ges.

Långtidsmätningar på separat rejektvattenrening med nitritations-anammoxprocess i pilot- och fullskala visade genomgående på låga utsläpp, 0,1 till 2,1 % lustgaskväve av kvävebelastningen vid 80 % kvävereduktion. Genomsnittligt utsläpp från fullskaleanläggningen var 0,7 % av kvävebelastningen. Processen förefaller vara en lågriskprocess avseende utsläpp av lustgas.

Utsläppen av lustgas och metan från slamlager var störst i början. Utsläppen av växthusgaser från ett års lagring av slam var väsentligt större än från dess spridning som gödselmedel. Utsläppen av lustgas minskade när slammet var täckt under lagringen, medan utsläppen av metan ökade och troligen också klimatpåverkan. Ammoniakhygienisering genom tillsats av urea eliminerade praktiskt taget utsläppen av lustgas från lagringen och minskade kraftigt utsläppen av metan, liksom klimatpåverkan.

Klimatpåverkan från avloppsreningen är normalt väsentligt större än den från slamhanteringen. Viktiga klimatgasutsläpp i reningsverket är lustgas från separat rejektvattenrening med nitrifikation-denitrifikation i SBR, lustgas från aktivslam- och eventuell nitritations-anammoxprocess, metan från rötning och hantering av slam, och tillverkning och användning av extern kolkälla. Mätningar rekommenderas för att få kunskap om storleken på de olika utsläppen i det enskilda verket.

Utsläpp från hantering av rötat avloppsslam minimeras genom minimerad lagring och behandling med urea. Samförbränning av slam för produktion av fjärrvärme beräknas ge större klimatgasutsläpp än spridning av slam som gödselmedel, men kan, förutsatt att lagring kan undvikas och transporterna är korta, vara en intressant lösning.

Sökord: Lustgas, metan, rejektvattenbehandling, anammox, satsvis biologisk reaktor (SBR), systemanalys, avloppsslam, slamlagring, slamspridning, avloppsreningsverk, emissioner, kväverening
Keywords: Nitrous oxide, methane, reject water treatment, anammox, sequencing batch reactor (SBR), system analysis, wastewater sludge, sludge storage, field application, wastewater treatment plant, emission, nitrogen reduction

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista för SVU-rapport_2015-02

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.