Nu har det befarade inträffat. I Skåne nekades det kommunala VA-bolaget Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) tillstånd att förbättra reningen, trots att länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation medger att den ansökta lösningen vore bättre för havs- och vattenmiljön totalt sett.
Biogasanvändningen ökade med 7 procent i Sverige under 2019 och uppgår nu till nära 4 terawattimmar. Den svenska biogasproduktionen ökade med 3,3 procent. Samtidigt användes 2,4 miljoner ton rötrest från svenska biogasanläggningar som gödningsmedel inom jordbruket. Det visar ny statistik från Energimyndigheten
Den statliga utredningen om Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam har nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår förbud mot spridning av avloppsslam med undantag för spridning av slam med god kvalitet på jordbruksmark. Istället för att bidra till klimatutsläpp genom förbränning av slam ska vi utveckla resursanvändningen och lagra kol i marken.
Landets 42 Revaq-certifierade reningsverk står numera för 50 procent av den totala slamproduktionen i Sverige. Den totala mängden slam som godkänts av Revaq för användning på åkermark uppgick förra året till 90 700 ton torrsubstans (TS). Av dessa användes 65 000 ton TS på åkermark och resterande som anläggningsjord.
I värsta fall kan brotten mot det 30 år gamla avloppsdirektivet sluta med vite på flera hundra miljoner, pengar som i så fall kan komma att tas från miljödepartementets budget. EU-kommissionen hävdar att ett antal svenska reningsverk inte uppfyller kraven i direktivet. Svenskt Vatten menar att kommunerna följt och agerat enligt svenska statens regelverk, där råder inget tvivel.
En ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling ökar kunskapen om mikroplast i avloppsvatten, slam och åkermark. Rapporten visar att avloppsreningsverken renar bort 99% av mikroplasten från avloppsvattnet, men av den bortrenade mikroplasten hamnar endast 40% i slammet och det finns mikroplast i åkermark oavsett om den gödslats med slam eller mineralgödsel.
Professor emeritus i Vattenförsörjnings- och avloppsteknik vid institutionen för kemiteknik vid Lunds Universitet, Jes la Cour Jansen, är en av två föregångare inom VA-branschen som på årets Dansk Vand konferens blivit tilldelad BIOFOS Ressourcepris.
De 42 Revaq-verken - betjänar nu mer än fem miljoner personer i Sverige och arbetar för att till naturen lämna tillbaka ännu bättre vatten till våra sjöar, vattendrag och hav och ett ännu bättre kretslopp av mull och näringsämnen till jordbruket. Ett nytt verk, Visby reningsverk, har anslutits till Revaq under året.
Samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna anser att det bör finnas ett nationellt mål om återföring av fosfor från stad till land. Det framgår av en enkät som Vetenskapsradion gjort.
Regeringen har beslutat om en remiss lagrådet med nya regler för vattenkraft och andra verksamheter. Det som hittills presenterats har rört vattenkraft. Svenskt Vatten förväntar att regeringen och delar av Alliansen också har löst det allvarligaste hindret för bättre rening av avloppsvatten och en död hand över bostadsbyggandet.
Tolv avloppsreningsverk i elva svenska kommuner lever inte upp till kraven i direktivet enligt EU-kommissionen. Svenskt Vattens uppfattning är att ansvaret för den uppkomna situationen delas mellan de aktuella reningsverken, svenska staten och tillsynsmyndigheterna. Miljöminister Karolina Skog har kallat kommunstyrelseordförandena, Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och SKL till möte den 23 januari.
Den 19 november är det FN:s internationella världstoalettdag, då globala sanitetsfrågor uppmärksammas världen runt. Ett stort toalettrelaterat problem i Sverige är att vi spolar ner en mängd saker som inte hör hemma i våra toaletter. En situation som ligger bakom många "fulspolningar" är att toalettpappret är slut. Oftast löser vi situationen med hushållspapper som sedan spolas ned i toaletten.
Avloppsreningsverk som certifierats enligt Revaq har stränga krav på sig att bidra till ett bättre kretslopp. Hälften av det svenska avloppsvattnet renas vid Revaq-certifierade reningsverk och de bedriver ett aktivt arbete som minskar förekomsten av miljöfarliga ämnen i samhället – och därmed i vattnet.
Pressmeddelande från Avfall Sverige, Energigas Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Vatten. Sveriges biogasproduktion ökade med fyra procent under år 2016, jämfört med året innan. Allt mer av denna biogas uppgraderas också till fordonsgas, hela 64 procent. Konkurrensen från subventionerad biogas har blivit tuff för många svenska producenter.
Svenskt Vatten har initierat en studie som genomförts av RISE Research Institutes of Sweden, Ramböll Sverige AB och Ekonomihögskolan i Lund. Rapportens samlade bedömning är att avgifterna för kommunalt vatten och avlopp behöver stiga med 100%, alltså fördubblas, i dagens penningvärde under de kommande 20 åren
Tisdag den 5 september 2017 på Malmö Live, Dag Hammarskjölds torg 4 i Malmö. Start kl 9.00 (kaffe serveras från kl 8.30) Svenskt Vatten bjuder in till ett heldagsseminarium med fokus på klimatanpassningsutredningens innehåll. Under dagen kommer vi också diskutera de frågor som inte utredningen gav svar på . Media hälsas välkomna!
Svenskt Vatten har initierat en studie som genomförts av RISE Research Institutes of Sweden, Ramböll Sverige AB och Ekonomihögskolan i Lund. Idag investeras 12 miljarder årligen, behoven är betydligt högre än så. Rapportens samlade bedömning är att avgifterna för kommunalt vatten och avlopp behöver stiga med 100%, alltså fördubblas, i dagens penningvärde under de kommande 20 åren.
IVL har i samarbete med Svenskt Vatten Utveckling tagit fram rapporten ”Miljönyttan av uppströmsåtgärder för minskad spridning av läkemedel till miljön”. Rapporten visar på en rad förebyggande åtgärder för att minska mängden läkemedel som hamnar i naturen. Att receptbelägga läkemedel som är miljöfarliga är ett förslag.
Årets hållbarhetsindex, som branschorganisationen Svenskt Vatten har genomfört, visar att status på de kommunala vatten- och avloppstjänsterna är relativt bra idag, men små kommuner står inför särskilt stora utmaningar på grund av att de har mindre organisationer. De har dessutom ofta svårare geografiska förutsättningar. För att möta dessa utmaningar är samverkan en nyckelfaktor.
Den 19 november är det FN:s internationella världstoalettdag, där globala sanitetsfrågor uppmärksammas. Sveriges vanligaste fulspolning är snus. Varje dag spolar svenskarna ner ca 4 miljoner snusprillor eller påssnus. Det motsvarar 100 normalstora lastbilslass. Våra avloppsreningsverk är inte byggda för att ta hand om farliga ämnen som till exempel kadmium från snus
