Ökade utsläpp till miljön på grund av miljölagstiftningen

Ett moderniserat reningsverk som ska skydda vattenmiljön bättre än tidigare har nekats tillstånd. Det som Svenskt Vatten varnat för sedan EU-domstolens Weserdom kom, har nu inträffat.

Sedan EU-domstolens Weserdom har Svenskt Vatten påtalat för regeringen och svenska myndigheter att våra effektivaste reningsverk som ska skydda vattenmiljön riskerar att bli utan tillstånd när befolkningen på orten växer. Detsamma kan inträffa när ett eller flera mindre effektiva eller uttjänta avloppsreningsverk ska läggas ner för att ersättas med ett nytt som är mer effektivt. Då skulle de totala utsläppen till miljön som helhet minska, men det bortser miljölagstiftningen från.

Nu har det befarade inträffat. I Skåne nekades det kommunala VA-bolaget Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) tillstånd att förbättra reningen, trots att länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation medger att den ansökta lösningen vore bättre för havs- och vattenmiljön totalt sett. NSVA ansökte i januari 2017om att lägga ner två reningsverk och avleda spillvattnet till ett tredje. Det s.k. Ekevångsprojektet föregicks av politiska beslut i kommunerna Bjuv och Åstorp. Innan ansökan lämnades in genomfördes flertal utredningar kring bl a investeringar, driftkostnader och miljöpåverkan. Allt pekade på att ett gemensamt reningsverk var den bästa lösning.

Det märkliga är att Weserdomen bygger på EU:s Ramdirektiv för vatten, men domen hindrar genomförandet av EU:s Avloppsdirektiv som kräver att det ska finnas en reningsanläggning som renar samhällets avloppsvatten. Det planerade reningsverket skulle rena långt bättre än direktivets utsläppskrav.

- På grund av EU-domstolens Weserdom kan EU:s vattenlagstiftning och miljöbalken bli havs- och vattenskyddets fiende, säger Peter Sörngård, miljöexpert på Svenskt Vatten. Konsekvenserna av Weserdomen riskerar bli absurda.

Tyvärr avstod regeringen att försöka påverka i EU när möjlighet gavs, trots konkret information om konsekvenserna. Riksdagens EU-nämnd fick tvinga regeringen i motsatt riktning, men tyvärr räckte påtryckningarna denna gång inte hela vägen fram till förändring. Regeringen skulle ha agerat långt tidigare.

- Dessvärre är regeringen lika passiv nu när EU:s avloppsdirektiv ska ses över. Arbetet med översynen av avloppsdirektivet erbjuder en näst bästa möjlighet att rädda svenska effektiva reningsverk, förutsatt att man tar chansen och kommer in tidigt i arbetsprocessen. Regeringen måste komma ur startgropen i vattenmiljöarbetet, fortsätter Peter Sörngård.

Om regeringen försitter chansen till förbättring även denna gång kan regeringen som tillträder efter valet 2022 tvingas klubba igenom ett för Sverige mycket dåligt EU-direktiv när Sverige är ordförandeland våren 2023. Ordförandeländer förväntas driva EU:s intressen att få direktiv i hamn - inte driva sina egna intressen. Utan de effektivaste reningsverken riskeras svensk vattenmiljö och bostadsbyggande, såvida inte kommunerna tvingar företag med arbetsplatser på orten att slå igen så att reningsverken ändå räcker till – men det vore flera steg i helt fel riktning.

Kontaktperson Svenskt Vatten: Peter Sörngård, 072-530 74 01

Kontaktperson NSVA: Pär Gustafsson 010-490 97 87