I denna studie undersöks effekter av ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor från avloppsreningsverk, vilket innebär att en avgift tas ut per kg utsläppt fosfor och kväve och en återföring sker baserad på reningsverkens belastning. Vid en avgift på 75 kr/kg N skulle en kvävereduktion på ca 2 100 ton kväve/år kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.
Studien har undersökt långtidseffekter av matavfallskvarnar (MAK) på ledningsnät. MAK synes ha haft en påverkan, men denna var av mindre art. Ytterst sällan kunde någon större funktionsnedsättning påvisas.
Vid Käppalaverket i Lidingö har mekanisk förbehandling av bioslam innan rötning testats både i pilot och fullskala. Effekt på metanproduktion har undersökts.
Litteraturstudien sammanställer befintlig kunskap om norovirus i framförallt dricksvatten. Rapporten fokuserar på olika utbrott, detektion, nomenklatur och biokemiska egenskaper.
Föreliggande projekt presenterar tekniskt och ekonomiskt möjliga metoder för provbearbetning och analysförfarande vid mätning av spårelement i klosettvatten. Kunskaperna kan ligga till grund för avloppsslammets framtida kvalitetsmål. Den provtagningsmetod som använts har även beskrivits, samt klosettvattenkvaliteten bestämts preliminärt.
Syftet med projektet är att utveckla och förmedla forskningsbaserad kunskap samt att bygga nätverk inom dagvatten- och ledningsnätområdet i nära samverkan med privata och offentliga aktörer. Forskningen utgår från tre olika teman: Kvalitet: från regn till recipient, Dagvattensystem samt Ledningsnät.
Rötning med inledande hydrolyssteg har jämförts med enstegsrötning genom försök i lab- och pilotskala för olika blandslam. Effekt på utrötningsgrad, metanproduktion och patogenreduktion har undersökts.
Befolkningsförändringar innebär att kommunernas servicekapacitet behöver anpassas. I studien undersöks ekonomiska effekter av befolkningsförändringar inom svenska kommuners avfalls- och VA-verksamheter. Resultaten tyder på att det inte finns några direkta effekter på avfallsverksamhetens ekonomi, medans det finns tydliga effekter på VA-verksamhetens ekonomi.
VA-kluster Mälardalen är en del av Svenskt Vatten Utvecklings satsning på projektprogram inom VA-forskning för högskolor och universitet. Syftet med högskolesatsningen är att säkra VA-verkens kompetens och kunskapsbehov på kort och lång sikt.
En kommunal VA-plan/VA-planering möjliggör att VA-frågorna förs in i den kommunala översiktsplaneringen. Utifrån exempel och intervjuer ges förslag på vad som bör ingå i en kommunal VA-plan/VA-planering.
Rapporten presenterar resultatet av projektet ”Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner”, där reningseffekten i fem dagvattendammar undersöktes med hjälp av flödesproportionell provtagning vid in- och utlopp.
Projektet har kartlagt vilka föroreningar som vanligen förekommer i biogas och hur effektivt olika reningstekniker/uppgraderingstekniker tar bort dessa föroreningar. För att bedöma renheten hos de uppgraderade gaserna har det kontrollerat huruvida de uppfyller kraven som ställs i den svenska standarden SS15 54 38 ”Krav på biogas som fordonsdrift”.
Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.
Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma