Gå direkt till innehåll
SVU-rapport 2012-08: Matavfallskvarnar – Långtidseffekter på ledningsnät

Nyhet -

SVU-rapport 2012-08: Matavfallskvarnar – Långtidseffekter på ledningsnät

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!

Nr: 2012-08
Titel: Matavfallskvarnar – Långtidseffekter på ledningsnät
Författare: Jonathan Mattsson och Annelie Hedström, Luleå tekniska universitet
Område: Rörnät

Sammandrag: Studien har undersökt långtidseffekter av matavfallskvarnar (MAK) på ledningsnät. MAK synes ha haft en påverkan, men denna var av mindre art. Ytterst sällan kunde någon större funktionsnedsättning påvisas.

Sammanfattning: Att integrera matavfallskvarnar (MAK) i det svenska VA-systemet har föreslagits som en lösning för att minska fordonstransporter av avfall samt ge en ökad biogasproduktion på reningsverket. Emellertid finns farhågor om att den extra belastning organiskt material som MAK skulle stå för skulle kunna skapa problem i det kommunala ledningsnätet. MAK kan i första hand antas påverka förekomsten av tre typer av avlagringar i ledningsnätet såsom finsediment, fett och biologisk påväxt. I tidigare svenska studier av ledningsnät efter korttidsförsök med MAK har inte några större negativa konsekvenser kunnat konstateras. I andra internationella studier från bland annat Norge och Japan har man dock kunnat påvisa att kvarnrester har sedimenterat i ledningsnät kort efter en introduktion av MAK.

Syftet med den aktuella studien var att, genom dokumentation med TV-inspektion och beprövade graderings- och klassificeringssystem för ledningsnät, besvara frågan vilken långsiktig påverkan ett införande av MAK har haft i två kommuner som valt att införa systemet i stor skala, Surahammar och Smedjebacken. Förekomsten av avlagringar i ledningsnät i villa- och flerfamiljsområden har jämförts mot graden av installerade MAK i hushåll som belastar en specifik ledning. Ytterligare faktorer såsom utbredningen av svackor, material, lutning och kriterier för självrens för ledningarna användes i en statistisk regressionsanalys som parametrar för att kunna förklara skillnaden i omfattning av avlagringar i ledningsnätet. Även ledningarnas eventuella nedsättning i funktion på grund av MAK analyserades med en regressionsanalys. Delfrågor som i mindre omfattning undersökts i denna studie var MAKs påverkan på de enskilda hushållens vattenförbrukning, samt generering av svavelväte från sediment som kan antas innehålla kvarnrester i ledningar.

Resultaten indikerar att MAK har haft en inverkan på förekomsten av avlagringar i ledningsnäten där tekniken har nyttjats, men av mindre valör. Den mest konkreta påverkan som dokumenterats vid inspektionerna var äggskal som MAK ej klarat att finfördela på ett adekvat sätt. Äggskalen har sedimenterat på många ställen i ledningsnätet, framförallt i svackor. Resultatet tyder överlag på att MAK förvärrat situationen i ledningar med redan nedsatt funktionsduglighet. När samtliga tre avlagringskategorier analyserades tillsammans blev utfallet att ledningar som belastades av ett stort antal MAK hade en ökad förekomst av avlagringar, som i sin tur till viss del påverkade ledningarnas funktion. I de flesta fallen rörde det sig dock om relativt små avlagringar som graderats på de två lägsta nivåerna och därför bör dessa ledningars försämrade funktion betraktas som ringa.

MAK observerades vidare ej ge upphov till en ökad vattenkonsumtion för de enskilda hushållen. Inga svavelvätehalter kunde heller uppmätas under fältstudien.

Genom en integrerad analys av ledningens utsatthet för svackor tillsammans med om ledningen uppfyllde kriterierna för självrens kunde en klassning av funktionsdugligheten göras. Resultaten från denna analys visade att denna metod kan ge en indikation på om en ledning kan belastas med en avfallsfraktion från MAK utan att problem med avlagringar uppkommer i ledningsnätet. Som komplement till denna metod krävs att användare av MAK informeras om vilka matrester som går att processa i MAK samt vilka som bör undvikas för att säkerställa att partiklar med hög relativ densitet hålls borta från ledningsnätet. Om en framtida introduktion av MAK planeras utifrån ett sådant tillvägagångssätt kommer troligen en stor andel av de observerade problemen i denna studie att undvikas.

Sökord: Matavfallskvarnar (MAK), Ledningsnät, TV-inspektion, Avlagringar, Vattenförbrukning, Svavelväte

Keywords: Food waste disposers (FWD), Sewer, TV-inspection, Deposits, Water consumption, Hydrogen sulphide

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Fredrik Vinthagen

Fredrik Vinthagen

Presskontakt Kommunikationsstrateg Press & kommunikation 0734-23 13 96
Hedvig Elander

Hedvig Elander

Presskontakt Pressansvarig 0709-78 66 83

Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav

Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.

Svenskt Vatten AB

Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma