SVU-rapport 2012-02: NOS-dagvatten – Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem Stockholmskommuner

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2012-02
Titel: NOS-dagvatten – Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem Stockholmskommuner
Författare: Jonas Andersson, Sophie Owenius och Daniel Stråe, WRS Uppsala AB
Område: Dagvatten

Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt.

Sammandrag: Rapporten presenterar resultatet av projektet ”Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner”, där reningseffekten i fem dagvattendammar undersöktes med hjälp av flödesproportionell provtagning vid in- och utlopp.

Sammanfattning: Denna rapport utgör slutrapport för projektet Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner, också kallat NOS-dagvatten. De fem Stockholms-kommunerna, Upplands-Bro, Sollentuna, Sigtuna, Täby och Upplands Väsby, har sedan slutet av 1990-talet arbetat aktivt med att minska föroreningspåverkan på Mälaren och Saltsjön från de kommunala dagvattensystemen. Projektet NOS-dagvatten som drivits under åren 2006–2010 har syftat till att öka kunskapen om; 1) verkliga föroreningsmängder i dagvatten, 2) dagvattenreningsanläggningars funktion samt 3) lämplig metodik för att utvärdera dagvattendammar. Ett övergripande syfte med projektet har också varit att ge deltagarna från de fem kommunerna ökad erfarenhet och förståelse för hur dagvattenarbetet kan bedrivas i nätverk inom- och mellankommunalt.

Inom ramen för projektet har flödesproportionell provtagning genomförts i in- och utlopp i fem dagvattendammar, en i varje kommun. Flödesmätning och provtagning har pågått under ca två års tid. Vattenproverna har analyserats med avseende på fosfor, kväve, suspenderat material, klorid och ett urval tungmetaller och organiska ämnen. Flödes- och haltdata från provtagningen har använts för att beräkna mängder in till- respektive ut från anläggningarna samt avskiljning. Undersökningar av dammarnas sediment har också gjorts som ett komplement till vattenprovtagningen. Sedimentundersökningarna har gjorts bl.a. för att undersöka om de tungmetallmängder som avskilts enligt vattenprovtagningen kan återfinnas i sedimenten. Undersökningarna har också gjorts för att studera sedimentförflyttningar i dammarna och behovet av rensning.

Den flödesproportionella provtagningen visade sig vara resurskrävande, men gav samtidigt bra data på föroreningsbelastning och anläggningarnas effektivitet. De dammar som tog emot hela flödet (dvs. ingen förbiledning/bräddning vid höga flöden) av ett relativt koncentrerat dagvatten uppvisade både hög relativ (procentuell) och absolut (mängd) avskiljning. De dammar som var försedda med en bräddfunktion före inloppet hade en lägre effektivitet, sannolikt på grund av att en stor del av den årliga transporten av lättsedimenterbara föroreningar transporteras förbi dammen vid högflöden.

Resultaten från sedimentprovtagningen visade att metoden kan vara ett alternativ till vattenprovtagning när det gäller att beräkna avskiljning av tungmetaller. Sedimentundersökningar kan också ge information om hur sedimenten bör hanteras vid rensning och om rensningsbehov föreligger.

En viktig slutsats av projektet är att tillsyn och underhåll av befintliga anläggningar lönar sig. I samband med installation av flödes- och provtagningsutrustning i projektdammarna visade det sig att tre av de fem undersökta dammarna inte fungerade så som tänkt. Det som då åtgärdades hade antagligen annars inte upptäckts. Funktionskontroll av dammarna, t.ex. genom kontroll av att in- och utflödet är lika stort, i samband med slutbesiktning av entreprenad, är därför att rekommendera för att säkerställa funktionen.

Sökord: Dagvatten, reningsanläggningar, fosfor, kväve, suspenderat material, tungmetaller, flödesproportionell provtagning, sediment

Keywords: Stormwater, treatment, phosphorus, nitrogen, suspended solids, heavy metals, flow proportional sampling, sediment