Ny SVU-rapport: Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk. Rapporten fokuserar på två nya robusta och relativt billiga mättekniker som i framtiden kan ge enklare och kontinuerlig mätning av lustgasemissioner.
Ny SVU-rapport: Slamspridning på åkermark – PFAS i slam, jord, gröda och mask. Rapporten beskriver en undersökning av PFAS i avloppsslam, jord, daggmask och gröda från åkermark gödslad med slam sedan 1981.
Ny SVU-rapport: Sensorsystem för detektion av olja i avloppsvatten. Finns det någon sensorteknik som kan detektera olja i spillvatten, som till skillnad från dricksvatten innehåller många olika organiska föreningar?
Media hälsas välkommen till NORDIWA 2023 i Göteborg den 5-7 september. Konferensen behandlar bl. a. hur klimatutmaningen ska hanteras och våra samhällen anpassas när skyfallen kommer tätare och blir allt kraftigare? Hur förebyggs kriser och görs försörjningskedjor starkare så att exempelvis kemikaliebrist inte uppstår? Vad händer med EU-kommissionens förslag till nytt avloppsdirektiv?
Pressinbjudan till konferensen NORDIWA 2023 i Göteborg den 5-7 september. Frågor som behandlas är bl. a. hur klimatutmaningen ska hanteras och våra samhällen anpassas när skyfallen kommer tätare och blir allt kraftigare? Hur förebyggs kriser och görs försörjningskedjor starkare så att kemikaliebrist inte uppstår? Konferensen genomförs i fem parallella spår med nästan 200 medverkande talare.
Rapporten beskriver en ny process för förbehandling av avloppsvatten, nämligen förfiltrering följd av hydrolys och fermentering av det slam som uppstår. Processen utvärderades med en pilotanläggning för 800 personekvivalenter (pe) under två års drift. Slutsatsen är att tekniken är mogen att implementeras som förbehandling vid kommunal avloppsvattenrening.
Är markbäddar ett hållbart alternativ till konventionella avloppsreningsverk i landsbygdsområden med tanke på rening av läkemedelsrester och smittämnen? Den markbädd som undersöktes hade relativt hög reduktion av virus och vissa läkemedel jämfört med både ett reningsverk med en satsvis biologisk reaktor och med konventionella reningsverk.
Svenskt Vattens VD Pär Dalhielm har skrivit ett brev till Klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari där problemen med EU-kommissionens förslag till reviderat avloppsdirektiv påtalas. Svenskt Vatten bedömer att förslaget saknar viktiga krav och måste anpassas efter svenska och skandinaviska förhållanden.
Projektet har utvärderat en ny teknik för återvinning av fosfor och kväve ur rejektvatten från rötkammare. Pilotförsök genomfördes under 2021 på testbädden RecoLab vid Öresundsverket i Helsingborg. Driftdata användes som bas för en livscykelanalys, och extraherade näringsprodukter analyserades för förorenande ämnen.
Flera av EU-kommissionens förslag i nya avloppsdirektivet straffar effektiva reningsverk och orsakar kostnader utan miljönytta. Svenskt Vatten är kritiska till att EU-kommissionen inte föreslår ett undantag från den så kallade Weserdomen, ett beslut i EU-domstolen som innebär att flera svenska reningsverk riskerar bli nekade nya miljötillstånd när kommuner växer.
Många va-organisationer planerar att återvinna renat avloppsvatten och dagvatten som tekniskt vatten, men tekniskt vatten är inte tydligt definierat i lagar och regelverk. Rapporten besvarar de vanligaste juridiska frågorna och ger ett förslag på definition av tekniskt vatten. Den beskriver också de lagar och regler som huvudsakligen styr arbetet med att återvinna avloppsvatten.
Hur ser va-branschens erfarenheter av lättryckavloppsystem ut? I rapporten presenteras utmaningar och framgångsfaktorer kopplade till dessa LTA-system. Om systemen anläggs och används på rätt sätt kan de vara ett bra alternativ till konventionella självfallssystem, men frågor kring svavelväte och livscykelkostnader behöver redas ut för att säkerställa systemens långsiktiga hållbarhet.
Massmedia inbjudes till Vattenstämman 2022. Mötet sker 10-11 maj i Stockholm/Nacka och kan följas på plats eller digitalt. Anmälan krävs. Välkomna!
Massmedia inbjudes till Vattenstämman 2022. Mötet sker 10-11 maj i Stockholm/Nacka och kan följas på plats eller digitalt. Anmälan krävs.
Uppvärmning av tappvarmvatten utgör lejonparten av den totala energianvändningen i den urbana vattencykeln, upp till 90 procent. Uppskattningar visar att 780 till 1 150 kWh per person och år används i svenska hushåll i form av varmvatten. Denna energi hamnar huvudsakligen i avloppsvattnet. Variationerna i varmvattenanvändning är stora och det går att göra besparingar på brukarnivå.
Rapporten ska ge VA-branschen en kunskapsbas för arbetet med digitalisering inom vatten och avlopp. Den beskriver potentialen och pekar ut framgångsfaktorer för omställningen. Den tar också upp utmaningar med kompetensförsörjning, datahantering och cybersäkerhet. En inspirationskatalog ger tio exempel på lyckade digitala tillämpningar ur verkligheten.
Ny SVU-rapport om vad som händer med olika typer av mikroföroreningar i de olika reningsstegen i ett avloppsreningsverk med membranteknik jämfört med ett konventionellt avloppsreningsverk. Projektets resultat var i stort sett likvärdiga för de två processerna.
Projektet visar att det vid förbränning av avloppsslam går att separera fosfor från de flesta tungmetaller. Genom samförbränning med kaliumrik biomassa, i detta fall vetehalm och solrosfröskal, fick man mer växttillgängliga fosfater än de som bildas vid förbränning av enbart slam. För bästa resultat bör slam och biomassa sammanfogas i pellets, briketter eller granuler.
Rapporten innehåller rekommendationer och mallar för dokumentation av datormodeller över avloppsledningsnät. Dokumentationen bör vara tillräcklig och transparent, möjliggöra granskning, minska risken för felanvändning och tillåta framtida påbyggnad av modellen.
Nu har det befarade inträffat. I Skåne nekades det kommunala VA-bolaget Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) tillstånd att förbättra reningen, trots att länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation medger att den ansökta lösningen vore bättre för havs- och vattenmiljön totalt sett.
Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.
Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma