Rapportens första del diskuterar och ger förslag på nyckeltal för reningsverk samt redovisar resultaten från en försöksomgång med 24 deltagande reningsverk. Rapportens andra del diskuterar exergibegreppet och ger förslag på exergiindex för reningsverk. Dessa exergiindex appliceras sedan på det datamaterial som insamlats i försöksomgången.
Vid utredning av hur ett avloppsvattennäts funktion påverkas av tillskottsvatten visar rapporten att fältarbetet kan förenklas betydligt om man i analysen alltid använder sig av en datormodell.
VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige med fokus på avancerad avloppsvattenrening. I denna aktivitetsrapport presenteras resultaten av programmets andra år.
Rapporten ger en sammanställning av de mest frekvent använda rörmaterialens egenskaper och förväntade livslängder. Hur korrosionen påverkar metalliska ledningar analyseras i rapporten. Rapporten ger också en sammanställning av läckstatistik för olika material i några svenska städer.
Dagens material och åldersfördelning i Sveriges VA-nät har tagits fram genom enkätutskick till Sveriges samtliga kommuner. Svaren validerades mot tidigare studier och användes för att ta fram en prognos för framtida förnyelsebehov de närmsta 100 åren.
Rapporten är tänkt som ett verktyg för kommunerna vid förnyelseplanering. Rapporten innehåller diskussionsunderlag för att bedöma rimliga driftstörningsnivåer, metoder för bedömning av långsiktiga förnyelsebehov och för prioritering av åtgärder och metoder att jämföra olika åtgärdsalternativ ekonomiskt.
Träd som har rötter i avloppsledningar har en högre silverhalt än förväntat. Det kan gå att identifiera träd med rotinträngning genom att analysera silverhalten i blad men mer undersökningar krävs eftersom silverinnehållet i jorden och trädarten har betydelse. Någon motsvarande för dagvatten kunde vi inte hitta.
I rapporten sammanställs en kartläggning av erfarenheter från användare och utförare av täthetsprovning i Sverige. Metoderna som används för täthetsprovning i Sverige, Norge, Finland, Storbritannien och Tyskland gås igenom och utvärderas.
I denna rapport delges resultat från litteraturstudier, marknadsundersökningar, intervjuer och studiebesök för att kartlägga metoder som tillämpas vid bestämning av metanutsläpp från öppna ytor, t.ex. vätskeytor, men även mark. Metoderna kan tillämpas vid biogasanläggningar och reningsverk.
Sammandrag: Inblandning av urea-fettsyraester i avloppsslam före torkning och granulering, resulterar i höjd kvävehalt i slutprodukten. Det tillsatta kvävet löses lätt ut och blir växttillgängligt efter skogsgödsling. Med kväveberikade granuler kan gödseldoseringen minskas, vilket även resulterar i minskad tillförsel av tungmetaller och sänkt gödslingskostnad.
Syftet med projektet har varit att följa indikatorbakterierna Escherichia coli och intestinala enterokocker från källorna i en tätort till recipienten, kvantifiera mäng-derna längs de olika transportvägarna, samt analysera de viktigaste påverkans-faktorerna för koncentrationerna i dagvatten, avloppsvatten och i en recipient.
Luftburet endotoxin och två olika enzymer har mätts i 10 olika reningsverk för avloppsvatten. Det fanns ett nära samband mellan endotoxin och enzymet N-acetylhexosaminidas (NAHA). Utgående från tidigare riskuppskattningar för endotoxin föreslås 50 NAHA som ett tröskelvärde för medicinska risker.
Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.
Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma