SVU-rapport 2011-08: Tätorters inverkan på recipienters bakteriella status

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2011-08
Titel: Tätorters inverkan på recipienters bakteriella status
Författare: Lars Ohlsson, Halmstads kommun (VA), Dick Karlsson och Lars-Göran Gustafsson, DHI Sverige
Område: Avloppsvatten

Sammandrag: Syftet med projektet har varit att följa indikatorbakterierna Escherichia coli och intestinala enterokocker från källorna i en tätort till recipienten, kvantifiera mängderna längs de olika transportvägarna, samt analysera de viktigaste påverkans-faktorerna för koncentrationerna i dagvatten, avloppsvatten och i en recipient.

Sammanfattning: Syftet med projektet har varit att följa indikatorbakterierna Escherichia coli och Intestinala Enterokocker från källorna i en tätort till recipienten, kvantifiera mängderna längs de olika transportvägarna, samt analysera de viktigaste påverkansfaktorerna för koncentrationerna i dagvatten, avloppsvatten och en recipient. Arbetet har baserats på provtagningar och beräkningar i Halmstads tätort och dess omgivningar. Flera olika mönster och samband samt hur koncentrationerna varierar beroende på transportvägarna, har identifierats.

Provtagningar har genomförts på dagvatten från olika typer av avrinningsområden. Mätningarna visar ett tydligt samband mellan koncentrationen i dagvatten, nyckeltal för boendetäthet, hårdgjord yta och total yta. Samtidigt genomfördes provtagningar vid fyra dagvattendammar. Både mätresultat och beräkningar ger ett tydligt samband mellan dammarnas ytbelastning (belastad hårdgjord yta, relativt dammens yta) och reduktionen av indikatorbakterier. Ytbelastningen för en damm återspeglar omsättningstiden och dammens exponering för solinstrålning. Båda dessa faktorer är betydelsefulla för avskiljningen. De studerade dammarna uppvisar en avskiljningsgrad av bakterier på mellan 45 och 90 %.

I studien har också prov tagits på avloppsvatten från ledningsnätet och bräddvatten i avloppsreningsverk. Avloppsvattnets utspädningsgrad styr koncentrationen av bakterier. Enligt beräkningar från Halmstads avloppsledningsnät, kan utspädningsgraden för olika typer av spill-vattenbräddavlopp variera mellan en faktor 10 och 200. En bedömning av brädd-vattnets betydelse för hur recipienten kan påverkas, behöver denna typ av beräkning som underlag. Baserat på provtagningar vid Västra strandens avloppsreningsverk har avskiljningen i verkets olika behandlingssteg tagits fram. Resultaten visar att avloppsreningsverket totalt avskiljer 99,0–99,7 % av bakterierna i avloppsvattnet.

Resultaten från studien har samlats i en beräkningsmodell där man med enkla parametrar och nyckeltal kan uppskatta fördelningen av bakterier från olika källor, transportvägar och även analysera effekterna av olika förändringar.

Koncentrationen av bakterier i recipienten styrs av spridningsförhållanden och avdödning av bakterier från utsläppspunkten och vidare under transporten. Spridningen påverkas av vattnets rörelseriktning och turbulensförhållanden. Under transporten blandas vatten med bakterier från utsläppet (källan) med tillskott av ett renare vatten. Avdödningsprocesserna styrs bl. a. av solinstrålning, temperatur och salinitet.

Studien har även inkluderat provtagning av de humanpatogena mikroorganismerna Giardia, Cryptosporidium och Kolifager som virusindikator i avloppsvatten, dagvatten och vattendrag. Koncentrationerna av Giardia och Cryptosporidium är generellt mycket låga och endast i undantagsfall har konfirmerade (levande) parasiter återfunnits. Däremot har presumtiva (endast skalform) parasiter hittats i något större omfattning, speciellt i avloppsvattnet.

Sökord: Dagvattendammar, avloppsreningsverk, indikatorbakterier, Escherichia coli, intestinala enterokocker, Giardia, Cryptosporidium, Kolifager, recipient, modellering, badvattenkvalitet

Keywords: Stormwater ponds, wastewater treatment plant, indicator bacteria, Escherichia coli, intestinal coliforms, Giardia, Cryptosporidium, Colifags, recipient, modelling, bathing water quality