SVU-rapport C SGC 269: Process för ökad biogasproduktion och energieffektiv hygienisering av slam
Försök i pilotskala visar att efterrötning av rötslam från avloppsreningsverk kan ge ett nettoenergiöverskott även om hela slamvolymen pastöriseras.
Försök i pilotskala visar att efterrötning av rötslam från avloppsreningsverk kan ge ett nettoenergiöverskott även om hela slamvolymen pastöriseras.
Denna rapport redovisar, i huvudsak baserat på litteraturstudier, en kartläggning av kunskapsläget avseende risken för genomträngning av kemiska föroreningar till dricksvatten i distributionsnätet.
Undersökningsmetoder för att hitta källorna till tillskottsvatten har inventerats och utvärderats.
Effekten av kväveavskiljningen vid Kungsängsverket på fosforbalansen i Ekoln har studerats via modellering samt statistisk analys av data.
En kunskapsplattform i form av en webbplats har utvecklats som stöd för arbetsmiljöarbetet vid reningsverk.
Förbränning av pelleterat rötslam i fluidbädd medger produktion av askpellets med högt innehåll av växttillgängligt fosfor. För att höja halten av K och Ca är sameldning med biobränsle lämpligt. Temperaturen bör vara så hög som möjligt utan att påverka driftsäkerhet för att öka flyktigheten hos miljöpåverkande ämnen. Uppehållstiden bör minimeras för att undvika att pelletsen nöts sönder.
Denna handledning innehåller ett angreppssätt för att i tidigt skede bedöma och jämföra kostnader i form av investering, drift, underhåll samt övriga kostnader (planering, tillsyn etc.) för olika VA-system i omvandlingsområden.
Detta är ett informationsblad från Svenskt Vatten Utveckling (SVU) som distribueras till alla som prenumererar på info-mejl om nya SVU-rapporter. Informationsbladet (pdf) nås genom länk till höger. Informationsbladet ges ut två gånger per år och innehåller bland annat information om projekt samt efterföljande rapporter, som utförts med bidrag från SVU.
I denna studie undersöks effekter av ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor från avloppsreningsverk, vilket innebär att en avgift tas ut per kg utsläppt fosfor och kväve och en återföring sker baserad på reningsverkens belastning. Vid en avgift på 75 kr/kg N skulle en kvävereduktion på ca 2 100 ton kväve/år kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.
Studien har undersökt långtidseffekter av matavfallskvarnar (MAK) på ledningsnät. MAK synes ha haft en påverkan, men denna var av mindre art. Ytterst sällan kunde någon större funktionsnedsättning påvisas.
Vid Käppalaverket i Lidingö har mekanisk förbehandling av bioslam innan rötning testats både i pilot och fullskala. Effekt på metanproduktion har undersökts.
Litteraturstudien sammanställer befintlig kunskap om norovirus i framförallt dricksvatten. Rapporten fokuserar på olika utbrott, detektion, nomenklatur och biokemiska egenskaper.
Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.
Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma