Projektet har sammanställt och utvärderat drifterfarenheter från svenska avloppsreningsverk som använder sidoströmshydrolys för biologisk fosforrening och intern produktion av kolkälla. Syftet var att ta fram riktlinjer för dimensionering, drift och uppföljning.
Dag&Nät ingår i Svenskt Vatten Utvecklings satsning på högskoleprogram och utvecklar och förmedlar forskningsbaserad kunskap samt bygger nätverk inom dagvatten- och ledningsnätområdet i nära samverkan med privata och offentliga aktörer. Rapporten ger en överblick över Dag&Näts verksamhet 2016.
Genom att använda dynamiska modeller och kombinera resultat från årslånga simuleringar av ARV med livscykelanalys kan olika driftstrategier utvecklas och utvärderas utifrån en uppsättning hållbarhetskriterier för att maximera resursutvinning och energieffektivitet samtidigt som vattenkvalitén bibehålls och driftskostnaderna kontrolleras. Metodiken har tillämpats vid en fallstudie av Käppalaverket.
Att införa källsorterande system kan vara ett sätt att klara framtidens krav på utsläpp till recipient och kretslopp av växtnäringsämnen. Projektets syfte var att stötta svenska VA-aktörer genom att 1) sammanställa befintliga erfarenheter av källsorterande system, 2) genomföra en ekonomisk analys utifrån kostnader och samhällsnytta, samt 3) belysa centrala planerings- och implementeringsfrågor.
Av litteraturstudien framgår att tillskottsvatten är ett problem för drift, ekonomi och reningsresultat för många reningsverk men att kvantifieringen och regleringen varierar. I fallstudien, där 11 svenska reningsverk ingår, var medianflödet 250-500 l/P/d medan 99-percentilen för flödet varierade mellan 500 och 1500 l/P/d mellan reningsverken.
VA-kluster Mälardalen är en del av Svenskt Vatten Utvecklings satsning på projektprogram inom VA-forskning för högskolor och universitet. Rapporten beskriver klustrets verksamhet för 2016.
Svenskt Vatten anser det viktigt och bra att regeringen uppmärksammar problemet med vattenbrist, även om denna satsning saknar tillräckligt helhetsperspektiv. Behoven av till exempel vattenskyddsområden uppmärksammas inte alls. Många vattentäkter saknar idag tillräckligt skydd och en majoritet av kommunerna har inga reservalternativ att ta till vid kris.
För att biodrivmedel ska få skattereduktion måste deras användning leda till minskade utsläpp av växthusgaser jämfört med fossila bränslen. I rapporten redovisas dagens system för att beräkna utsläppsreduktionen. Dessutom ges förslag på alternativa sätt att räkna som kan vara mer rättvisande för biogas i förhållande till andra biodrivmedel.
I en ny film beskriver branschorganisationerna Avfall Sverige, Energigas Sverige, Energiföretagen Sverige och Svenskt Vatten hur den cirkulära ekonomin hänger ihop. En pedagogisk broschyr har också tagits fram med exempel på hur fyra olika kommuner – Stockholm, Växjö, Umeå och Gotland – bidrar till den cirkulära ekonomin i praktiken.
Sundets biogasanläggning i Växjö rötar både slam från avloppsreningsverket och sedan några år också källsorterat matavfall. 2014 installerades en ny förbehandlingsteknik, s.k. termisk hydrolys (Cambi AS). Rapporten beskriver en uppföljning/utvärdering av teknikens betydelse. Utvärderingen utfördes i samarbete mellan Växjö kommun, Cambi AS, SLU och RISE.
Denna rapport beskriver hur effekterna av skyfall kan minimeras genom utarbetande av en beredskapsplan. Metoden baseras på en genomförd skyfallskartering i GIS för kartläggning av riskerna, samt en kostnads- nyttoanalys för prioritering av åtgärder. Ett resonemang förs också om fördelning av ansvar mellan olika aktörer.
De övergripande målen för projekt är att få en bättre förståelse för ledningssystemets mikrobiella biofilmer och utveckla metoder för att övervaka den mikrobiella vattenkvaliteten. Författare: Katharina Lührig, Teknisk mikrobiologi, Lunds universitet/Sweden Water Research
