​Regeringens satsning mot torka välkommen - men otillräcklig

Svenskt Vatten anser det viktigt och bra att regeringen uppmärksammar problemet med vattenbrist, även om denna satsning saknar tillräckligt helhetsperspektiv. Behoven av till exempel vattenskyddsområden uppmärksammas inte alls. Många vattentäkter saknar idag tillräckligt skydd och en majoritet av kommunerna har inga reservalternativ att ta till vid kris.

De är kommunerna och de kommunala VA-huvudmännen, medlemmarna i Svenskt Vatten, som har ansvaret för drickvattenförsörjningen. I många kommuner är vattenbrist en realitet i dag.

- Detta är naturligtvis bra och angelägna åtgärder men en särskild fråga som borde förtjänat regeringens uppmärksamhet är det faktum att var tredje vattentäkt fortfarande saknar ett fastställt vattenskyddsområde, säger Anna Linusson, vd på Svenskt Vatten. Dricksvattnet måste skyddas mycket bättre, inte minst mot farliga kemikalier.

Syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv - ett flergenerationsperspektiv.

Inrättandet av vattenskyddsområden tar ofta mycket lång tid, i många fall upp till tio år. En av anledningarna till detta är intressekonflikter som beror på att vattenskyddsföreskrifterna kan inskränka en markägares rätt att använda exempelvis bekämpningsmedel i närheten av vattentäkten.

Nyligen utreddes frågan (SOU 2013:59) om vilka fall ersättningar som ska betalas ut vid rådighetsinskränkningar trots att inskränkningarna beror på hälsoskydd-, miljöskydd- eller säkerhetsskäl. Utredningen utmynnade inte i någon ny lagstiftning.

Det finns alltså fortfarande osäkerhet kring vilka fall då ersättningar ska betalas ut. Vidare är det inte klart om det är kommunen, via skattemedel, eller VA-kollektivet som ska betala ut eventuella ersättningar. Enligt kommunallagen finns ett förbud mot stöd till enskilda näringsidkare och enligt vattentjänstlagen finns ett krav att på att ersättningar inte ska betalas ut om det inte är nödvändigt. Det är därför av stor vikt att regeringen skyndsamt ser till att det finns tydliga regler om vad som ska gälla.

I den nu aktuella satsningen från regeringen på 200 miljoner ska huvuddelen investeras i att stärka landskapets egna förmåga att buffra och balansera vattenflöden, öka tillskottet till grundvattnet och öka vattenrening. Mera vatten ska kunna magasineras och hållas kvar i markerna, genom att i större utsträckning restaurera och anlägga våtmarker. Naturvårdsverket kommer därför att få i uppdrag att ta fram en våtmarksstrategi där frågan om risken för torka får särskild betydelse.

Vidare får Sveriges geologiska undersökning (SGU) förstärkta resurser för att kunna bistå kommuner och län med fördjupade kartläggningar av grundvattenresurser i särskilt utsatta regioner.

Slutligen ges ökade medel till den nationella vattenkatastrofgruppen, VAKA.

Läs regeringens pressmeddelande.