Landets 42 Revaq-certifierade reningsverk står numera för 50 procent av den totala slamproduktionen i Sverige. Den totala mängden slam som godkänts av Revaq för användning på åkermark uppgick förra året till 90 700 ton torrsubstans (TS). Av dessa användes 65 000 ton TS på åkermark och resterande som anläggningsjord.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett seminarium i Malmö i april 2018. Seminariet handlade om fosforåtervinning från avloppsvatten, med fokus på termokemisk behandling av avloppsslam. Det anordnades av bland andra IWA Sverige. Syftet var att ta in kunskap från andra länder och att låta teknikleverantörer presentera sin teknik.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
Samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna anser att det bör finnas ett nationellt mål om återföring av fosfor från stad till land. Det framgår av en enkät som Vetenskapsradion gjort.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
Sju klosettvattenprov samt tre prov på trekammarbrunnsslam från Lund analyserades för att beskriva sammansättning och halter av spårelement i relation till fosfor. Resultaten diskuteras i relation till föreslagna gränsvärden för avloppsfraktioner, provens ursprung, provtagning och jämförelsebas. Författare: Sven-Erik Svensson, Jan Erik Mattson, Jan-Eric Englund, Christina Johansson
Ny rapport om fosfor från Svenskt Vatten; ”Frågan som världen glömde”. Tre av fyra svenskar (72 procent) vet inte vad fosfor används till. 75 procent av jordens tillgångar på fosfor finns i Marocko, delvis i det ockuperade Västsahara.
Reningsverk med Revaq-certifiering *) har under de senaste två åren hittat ett stort antal utsläpp av den farliga tungmetallen kadmium. Utsläppen har spårats genom ett aktivt detektivarbete vid reningsverken. Till exempel genom provtagningar vid biltvättar, flygplatser och konstskolor.
Rapporten går igenom hur mycket fosfor och kväve som kan återföras till odling genom källsortering av urin, fekalier, klosettvatten och matavfall, samt vilka konsekvenser detta kan ha på energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Några vanliga tekniker för att koncentrera fosforn i gödsel gås också igenom. Författare: Håkan Jönsson, Åke Nordberg, Björn Vinnerås, SLU
Naturvårdsverkets utredning om fosforåterföring riskerar att bli ett bakslag för kretsloppssamhället, säger branschorganisationen Svenskt Vatten i en kommentar.
Förbränning av pelleterat rötslam i fluidbädd medger produktion av askpellets med högt innehåll av växttillgängligt fosfor. För att höja halten av K och Ca är sameldning med biobränsle lämpligt. Temperaturen bör vara så hög som möjligt utan att påverka driftsäkerhet för att öka flyktigheten hos miljöpåverkande ämnen. Uppehållstiden bör minimeras för att undvika att pelletsen nöts sönder.
I denna studie undersöks effekter av ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor från avloppsreningsverk, vilket innebär att en avgift tas ut per kg utsläppt fosfor och kväve och en återföring sker baserad på reningsverkens belastning. Vid en avgift på 75 kr/kg N skulle en kvävereduktion på ca 2 100 ton kväve/år kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.
Rapporten presenterar resultatet av projektet ”Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner”, där reningseffekten i fem dagvattendammar undersöktes med hjälp av flödesproportionell provtagning vid in- och utlopp.
I denna rapport har försök kring fosforns växttillgänglighet studerats med tonvikt på fosfor i avloppsslam. Det är svårt att finna skillnader som inte beror på kalkningseffekter eller andra ämnen, utöver fosfor, som gynnar växtligheten i det testade slammet.
Nr: C IVLB1928 Titel: Bottenundersökningar i Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar 2008–2009 Författare: Magnus Karlsson och Mikael Malmaeus, IVL; Emil Rydin, Uppsala universitet; Per Jonsson, Stockholms universitet Område: Avlopp & miljö
