Fortsatt jordbruksanvändning - Revaq är rätt väg

Den statliga utredningen om Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam har nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår förbud mot spridning av avloppsslam med undantag för spridning av slam med god kvalitet på jordbruksmark. Svenskt Vatten välkomnar det förslaget och berömmer utredarna för en väl genomarbetad utredning.

Utredningen är väl uppdaterad på vetenskapliga fakta i frågan. Det är också positivt att utredningen belyst andra ämnen som är viktiga för kretsloppet, till exempel kväve och mullbildande ämnen.

Återföring av mull, fosfor och andra näringsämnen från avloppsslam är en central fråga i en cirkulär ekonomi. Förslaget innebär att avloppsslam av god kvalitet kan fortsätta användas på jordbruksmark men att övrigt slam inte längre får användas som anläggningsjord vilket idag är den vanligaste slamanvändningen. Detta kommer att innebära en omställning till helt nya lösningar för de flesta reningsverk i Sverige.

- Utredarna menar att det saknas vetenskapligt stöd för ett totalförbud för användning av slam på åkermark. Med dagens kunskap vet vi att det inte finns några skäl som stödjer ett förslag om totalförbud, säger Anders Finnson, miljöexpert hos Svenskt Vatten.

Det är viktigt att Sverige nu inte ensidigt låser in sig i en ny och dyr infrastruktur för mångmiljardbelopp där resurser i slam som mull och kväve förbränns.

- Att kunna använda slam av god kvalitet är avgörande för kretsloppet. Av många skäl är det viktigt att samhället försöker använda så mycket resurser som möjligt på ett effektivt sätt, inte minst från klimatsynpunkt. Istället för att bidra till klimatutsläpp genom förbränning av slam ska vi utveckla resursanvändningen och lagra kol i marken. Vi ska bevara det positiva och bekämpa det negativa, där Revaq-certifieringen visat sig vara ett effektivt och bra verktyg, säger Anders Finnson.

Det finns delar i utredningen där Svenskt Vatten menar att det finns anledning att vara kritisk. Utredningen har beräknat kostnaderna för genomförande av ett eventuellt totalförbud mot spridning av slam och landat i slutsatser som ej är realistiska. Svenskt Vatten anser att en total kostnadsökning för de svenska VA-organisationerna på enbart 150 miljoner kronor per år inte kan stämma - ökningen från dagens prisläge kommer att bli minst 500-800 kr per ton våtvikt slam, en fördyring för svenska VA-konsumenter på ca 300- 800 miljoner kronor per år. Ännu högre kostnader, kanske dubbelt så höga, kan förväntas vid den sannolika situationen med ett oligopol i Sverige för anläggningar för monoförbränning, fosforutvinning och pyrolys.

Svenskt Vatten menar också att de livscykelanalyser som gjorts av olika tekniker för slamanvändning och fosforåterföring inte håller tillräcklig kvalitet.

Läs mer