Rapporten ger en översikt av kunskapsläget kring metoder för detektion av norovirus i vatten. Projekt och publicerade metoder från 2008 och framåt med utgångspunkt från svenska och nordiska förhållande redovisas med fokus på metodologi. Även fynd av norovirus och hur halterna har hanterats i riskbedömningar har inkluderats.
PFAS-ämnen är globalt spridda fluorkemikaler som är ett växande hot mot människors hälsa. De är extremt svårnedbrytbara, kan ansamlas i levande organismer och kan vara giftiga. Hur kan PFAS-ämnena avlägsnas i vattenverken? Rapporten redovisar en omfattande litteraturgenomgång av både nuvarande och nya reningsmetoder, och bedömer deras reningseffektivitet, kostnader och energibehov.
Traditionell bakterieodling är tidskrävande. Målsättningen med projektet var att undersöka om en teknik för att bestämma bakteriemassa med ett enzym skulle kunna komplettera den vanliga bakteriologiska kontrollen av dricksvatten. Resultaten indikerar att den undersökta metoden kan komplettera bakterieodling när det behövs snabbare svar.
I studien undersöks hur informations- och kommunikationsstrategier implementeras i flera kommuner samt hur kedjan händelse-beslut-kommunikation fungerar. Konsumenternas nöjdhet med informationen har undersökts vid normala driftstörningar på ledningsnätet. Rekommendationer till kommuner och dricksvattenproducenter finns beskrivna.
De övergripande målen för projekt är att få en bättre förståelse för ledningssystemets mikrobiella biofilmer och utveckla metoder för att övervaka den mikrobiella vattenkvaliteten. Författare: Katharina Lührig, Teknisk mikrobiologi, Lunds universitet/Sweden Water Research
Det svenska QMRA-verktyget som utvecklades 2009 upplevdes som svårt att använda av vattenproducenterna och dricksvattenprogrammet DRICKS fick uppdraget att förbättra modellen och göra den mer lättanvänd. I fas 1 av projektet har felaktigheter korrigerats samt en behovs- och omvärldsanalys gjorts för det fortsatta arbetet. Även en webbaserad version av QMRA-verktyget har utvecklats.
Nytt informationsblad från Svenskt Vatten Utveckling (SVU)! Informationsbladet distribueras till alla som prenumererar på info-mejl om nya SVU-rapporter. Det ges ut 1–2 gånger per år och innehåller bland annat information om projekt, samt efterföljande rapporter, som utförts med bidrag från SVU.
Ett verktyg för kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA) av grundvattenverk har utvecklats och utprovats i tre olika fallstudier. Baserat på en litteraturgenomgång har beräkningsmoduler upprättats för den naturliga mikrobiologiska barriärverkan i jordmån, omättad och mättad zon med hänsyn till lokala förhållanden. Författare: J Åström, A Lindhe, M Bergvall, L Rosén, L-O Lång
Betongskador som kan påträffas i ett vattenverks betongkonstruktioner presenteras. Skadornas orsaker och placering i ett vattenverk presenteras. Författare: Mikael Jacobsson, CBI Betonginstitutet AB/SP/RISE
Rapporten sammanfattar de tre år långa projektet VISK som var ett skandinaviskt samarbete med syfte att öka den gemensamma kunskapsnivån om virus i vatten och hur man kan hantera denna risk. Rapporten presenterar en del nya resultat och ger en vägledning till övriga publikationer som tagits fram inom ramen för VISK. Författare: Jakob Ottoson, Lena Blom, Magnus Simonsson
Rapporten beskriver utfallet av DRICKS-programmet under perioden 2012–2014. DRICKS inledde 2014 ett fördjupat samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds tekniska högskola som nu ingår som en integrerad del i DRICKS. Under perioden har vi anordnat Nationell dricksvattenkonferens vid Chalmers (2013), samt en workshop om drift av UV-ljus i vattenverk.
Reviderad! Ett underlag presenteras för framtagning av ett enkelt verktyg som kommer att underlätta valet av material för dricksvattenapplikationer. Arbetet baseras på tillgängliga utländska godkännandesystem och standarder. Rapporten fokuserar på de hygieniska aspekter och att undvika kontaminering av vattnet från materialen. Författare: L Johannson, O Rod, A Elfström Broo, B Berghult, M Engdahl
