Ny SVU-rapport: Betongskador i vattenverk (dricksvatten, hälsa, rörnät och klimat)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2016-18 (allmänt tillgänglig nu)
Titel: Betongskador i vattenverk
Författare: Mikael Jacobsson, CBI Betonginstitutet AB/SP/RISE
Område: Dricksvatten, hälsa, rörnät och klimat
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2016-18.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Betongskador som kan påträffas i ett vattenverks betongkonstruktioner presenteras. Skadornas orsaker och placering i ett vattenverk presenteras.

Sammanfattning: Rapporten ger en översikt över betongskador i svenska vattenverk. Den presenterar bilder på typiska betongskador, hur de kan uppstå och var man kan hitta dem i vattenreningsprocessen. Den ska inspirera vattenverkens personal att lägga märke till betongskador i tid. Detta för att undvika mycket genomgripande reparationer av allvarligare skador i framtiden.

Betong är det i särklass vanligaste materialet i svenska vattenverk. Det är mycket hållfast, men det finns det flera kemiska och fysikaliska processer som påverkar materialet negativt. Nedbrytningen av betongen kan ses på bassängernas sidor, både våta och torra. Men det är inte helt ovanligt att skador uppstår även inuti en betongkonstruktion utan att det syns på utsidan. Oavsett var skadorna börjar kan tillsynes obetydliga betongskador göra att konstruktionens bärighet försämras avsevärt.

De flesta vattenverk lider av likartade betongskador. Yterosion och urlakning av betongytan är de vanligaste formerna av synliga betongskador på den våta sidan. På den torra sidan är det vanligare med armeringskorrosion, sprickbildning och läckage. De skador som är vanligast inuti en betongkonstruktion är expansion, korrosion och svartrost. Svartrost bildas när armeringsjärn korroderar under syrefattiga förhållanden. Den expanderar inte på samma sätt som annan rost utan kan fylla ut håligheter i betongen utan att det syns på ytan. De inre skadorna är särskilt allvarliga eftersom det kan vara svårt att observera dem utan att det görs en utförlig tillståndsbedömning. Inre skador kan på sikt göra att hela konstruktionens bärighet går förlorad. Därför är det viktigt att regelbundet låta undersöka betongkonstruktionerna.

Projektet genomfördes av CBI Betonginstitutet, som utför åtskilliga tillståndsbedömningar på betongkonstruktioner i Sverige varje år. I många fall visar det sig att konstruktionerna är i relativt dåligt skick. Troligen beror det på att de flesta skador utvecklas mycket långsamt och gradvis. Dessutom är vattenverkspersonalen inte alltid medveten om hur betongskador kan se ut eller hur allvarliga de kan vara. Om medvetenheten hos personalen höjdes skulle troligen många betongskador upptäckas tidigare och reparationer skulle kunna sättas in innan skadorna har blivit allvarliga och kostsamma att åtgärda.

Även om en skada upptäcks behöver den inte alltid repareras direkt. I stället bör man om man hittar en skada låta en betongexpert utföra en tillståndsbedömning på konstruktionen. Det innebär att man undersöker omfattningen av konstruktionens skador, om de behöver repareras omedelbart eller senare, vilken form av reparation som bör utföras och med vilka material. Man kan också få rekommendationer om hur den reparerade konstruktionen kan skyddas i fortsättningen. Om en reparation inte behöver utföras direkt bör i stället konstruktionen övervakas med vissa tidsintervall.

Sökord: Betong, bassäng, skada, korrosion, rost, vattenverk
Keywords: Concrete, basin, damage, corrosion, water plant

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Inga fler rapporter från SVU inom samma ämnesområde.

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.