Ny SVU-rapport: Virus i vatten – skandinavisk kunskapsbank (dricksvatten)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2016-03 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Virus i vatten – skandinavisk kunskapsbank
Författare: Jakob Ottoson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt; Lena Blom, Kretsloppskontoret Göteborg; Magnus Simonsson, Livsmedelsverket
Område: Dricksvatten
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2016-03.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Rapporten sammanfattar de tre år långa projektet VISK som var ett skandinaviskt samarbete med syfte att öka den gemensamma kunskapsnivån om virus i vatten och hur man kan hantera denna risk. Rapporten presenterar en del nya resultat och ger en vägledning till övriga publikationer som tagits fram inom ramen för VISK. 

Sammanfattning: Ett förändrat klimat med ökad nederbörd och fler extrema väderhändelser kan leda till ökade hälsorisker för dricksvattenkonsumenterna. Det kan till exempel bli nödvändigt att brädda avloppssystem i större omfattning, något som ökar risken för att smittämnen når råvattnet. Många magsjukor orsakas av virus, även om troligen en ganska liten del av dem beror på dricksvatten. Virus kan dock förekomma i höga halter i i ytvatten.

Rapporten sammanfattar det tre år långa projektet VISK (Virus i vatten – skandinavisk kunskapsbank) som var ett samarbete mellan 18 organisationer med syftet att skapa internationella nätverk och öka den gemensamma kunskapsnivån om virus i vatten och hur man kan hantera den risken. Denna rapport ger också en helhetsbild av projektet, presenterar nya resultat samt ger vägledning till hur risken för vattenburen virussmitta bör hanteras. Projektet leddes av Göteborgs stad, och en rad kommuner, universitet, enskilda vattenverk och nationella myndigheter ingick.

Rapporten ger en helhetsbild av projektet och ger vägledning till övriga publikationer som har tagits fram inom ramen för VISK, bland annat en handbok med handfasta tips för personal inom vatten- och avloppssektorn. Handboken kan laddas ner från VISK-projektets webbplats, http://visk.nu/handbok/. Projektet har varit uppdelat i fem områden: epidemiologi, kartläggning, virusreduktion, riskkommunikation samt kommunikationsstrategi och resultatspridning.. Från varje område publiceras en rapport som vänder sig till beslutsfattare, konsulter och forskare inom miljöteknik och mikrobiologi.

Projektet hade tre huvudmål. Ett av målen var att kartlägga risker för vattenburen virussmitta i hela kedjan – från förorening, via spridningsvägar och vattenrening till framkallande av sjukdom hos konsumenten. Man visade att sjukdomsframkallande virus förekom under hela året i ytvattentäkterna Göta Älv och Glomma, men att detta verkade påverka mängden magsjukor i befolkningen endast marginellt.

Ett annat mål var att utveckla metoder, modeller och teknik för att bättre kunna detektera och hantera vattenburen virussmitta och för att ge bättre möjligheter till förvarning så att man kan vidta rätt åtgärder. Här visade projektet att riskvärdering och modellering kan användas för att studera olika scenarier för att prioritera mellan olika hanteringsåtgärder. Nya data togs också fram för att uppdatera MRA-verktyget som finns för att underlätta riskvärdering och beräkna nödvändig barriärverkan för vattenproducenterna. Inaktivering med UV-ljus och klor är effektivt och kan ske vid förhållandevis låga doser. Men det kan bli nödvändigt att ta höjd även för ökad halt organiskt material i vattnet och därmed tvingas införa ännu effektivare barriärer mot smittämnen. Metoder för att koncentrera och detektera virus i miljön utvecklades i projektet men behöver fortsatt utveckling.

Ett tredje mål var att öka medvetenheten om riskerna för vattenburen virussmitta hos beslutsfattare, myndigheter och vattenproducenter, vad som kan göras för att minska risken samt hur risker ska kommuniceras med konsumenterna. Man bör i sin kommunikation hålla sig till fakta, lyfta fram goda exempel och vara tillgänglig. Det är viktigt att vara ärlig, tydlig och kunna visa medkänsla.

Sökord: Klimatförändring, dricksvatten, riskvärdering, riskhantering
Keywords: Climate change, drinking water, risk assessment, risk management

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista_2016-03.pdf

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.