Under sommaren 2018 gjordes försök med X-bandsteknik på Dalby vattentorn i Lunds kommun – ett pilotprojekt som är det svenska startskottet för användning av väderradar inom VA-området. Rapporten redovisar en litteraturstudie av tekniken.
För att säkerställa en framtida robust och klimatanpassad dricksvattenproduktion i Stockholmsområdet är det av stort intresse att få fram alternativ till den konventionella rening som i dag används i de nästan hundra år gamla vattenverken. I rapporten redovisas resultat från en pilotstudie av nya reningstekniker som har utförts på råvatten från östra Mälaren.
I rapporten beskrivs tre fall av samverkan mellan privat och offentlig sektor, samt fördjupad samverkan i två redan befintliga samverkansorganisationer. Analysen visar att tillit och kontinuerlig interaktion mellan aktörerna bidrar till framgångsrika samarbeten.
Uppströmsarbete inom vattensektorn är viktigt för att minska miljöföroreningar i samhället och förhindra att föroreningar hamnar i kretsloppet av vatten och näringsämnen. Rapporten är ett första försök att beskriva uppströmsarbetet i svenska VA-organisationer och hur det kan komma att se ut i framtiden. Kommunerna behöver mer vägledning och plattformar för erfarenhetsutbyte.
Rapporten går igenom dels de faktorer som har störst betydelse för VA-ledningssystemens livslängd, dels de forsknings- och utvecklingsbehov som behöver tillgodoses för att VA-ledningssystemen i framtiden ska hålla i 100−150 år. Både forsknings- och investeringsbehoven är stora, och det gäller att satsa systematiskt på de projekt och delar av systemen där nyttan blir störst.
DRICKS är det ledande forskningsprogrammet för dricksvattenforskning i Sverige och samverkar inom hela dricksvattenkedjan genom gemensamma forskningssatsningar mellan bransch och universitet – från råvatten till tappkran.
Rapporten sammanfattar resultaten från Svenskt Vattens undersökning VASS Reningsverk för år 2016. Den redovisar nyckeltal för 471 svenska reningsverk när det gäller områden som tillrinning, utsläpp, slamkvalitet, energi, kemikalier, personal och driftkostnader.
Rapporten beskriver kunskapsläget för den nya tekniken aerobt granulärt slam (AGS) för biologisk behandling av kommunalt avloppsvatten. En jämförelse med andra tekniker visar att reningsprocesser med aeroba granuler kan vara kompakta och energieffektiva.
Förslag ges på en metod att konstruera en enkel och rättvis VA-taxa med dagvattenavgift, samt hur den kan utvecklas för att stödja hållbar dagvatten-hantering. VA-taxorna i 180 kommuner har studerats. Relevanta delar av vattentjänstlagen kommenteras och förklaras.
Partikelvariationen i råvatten och dricksvatten har följts i realtid under 14 månader med haltmätningar varje sekund. Variationer i råvattnet och föroreningar och avvikelser i dricksvattenkvaliteten dokumenteras samt eventuell korrelation mot mikrobiell förorening beräknas.
