Rapporten sammanställer kunskap och erfarenheter från genomförda och pågående VA-tunnelprojekt i Sverige och andra länder. Rapporten vänder sig till tunnelägare, VA-bolag/organisationer, VA-konsulter samt VA-entreprenörer och finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens webbplats.
Många kommuner har gamla VA-anläggningar som behöver renoveras eller ersättas. Den ökade investeringstakten ställer stora krav på beställare, konsulter och entreprenörer att genomföra VA-projekt på ett säkert och effektivt sätt när det gäller kvalitet, kostnader, tid och miljö. Rapporten redovisar framgångsfaktorer och kritiska faktorer i olika faser av projektprocessen.
Driftstörningar inom VA-verksamheten ska rapporteras till en VA-databas och dokumenteras. Dokumentationen innehåller vital information för VA-organisationen som ska planera underhåll och förnyelse samt följa upp sin verksamhet. Rapporten innehåller förslag för en mer enhetlig rapportering, förslag till en kodlista med definitioner samt en beskrivning av arbetsflödet.
VA-kluster Mälardalen är ett forsknings- och utbildningskluster inom vatten- och avloppsområdet. Denna slutrapport för klustrets tredje verksamhetsperiod, 2016-2018, ger översiktlig information om verksamheten och vad ett regionalt forskningskluster inom VA-teknik kan innebära för dess medlemmar och för branschen i stort.
Hur ska kommuner hantera de osäkerheter som finns kring befintliga kommunala VA-system som inte är motiverade enligt lagen? Inskränkning av verksamhetsområde är ett outforskat område där det saknas rättspraxis och vägledning. Rapporten är ett första steg för att ge den överblick som behövs för en kommun som har för avsikt att driva processen om inskränkning av verksamhetsområde för VA.
Digital teknik ökar VA-sektorns möjligheter att optimera driften i realtid och ta mer välgrundade beslut kring förnyelse och underhåll av ledningsnäten.Vilka mätdata och analyser ger mest användbar information? Rapporten ger en lägesrapport över de möjligheter och hinder som finns för att ny teknik ska bli användbar i VA-ledningsnäten.
Hur beskrivs förvaltning och utveckling av anläggningstillgångar inom vatten och avlopp i kommunernas budgetar och årsredovisningar? Beskrivs de tydligt, och finns det ett livscykelperspektiv på en av samhällets viktigaste verksamheter? Rapporten visar att VA-verksamheten har en undanskymd roll i de svenska kommunernas mest formella dokument.
I vilken utsträckning arbetar svenska kommuner med krishantering, och vilka resurser har de att samverka kring frågan? Med fokus på dricksvattenförsörjning presenterar rapporten hur ett antal kommuner arbetar med krishantering, både inom kommunen och mellan kommunen och andra aktörer. Större kommuner och kommuner som samverkar har bättre förutsättningar att arbeta förebyggande.
Under sommaren 2018 gjordes försök med X-bandsteknik på Dalby vattentorn i Lunds kommun – ett pilotprojekt som är det svenska startskottet för användning av väderradar inom VA-området. Rapporten redovisar en litteraturstudie av tekniken.
För att säkerställa en framtida robust och klimatanpassad dricksvattenproduktion i Stockholmsområdet är det av stort intresse att få fram alternativ till den konventionella rening som i dag används i de nästan hundra år gamla vattenverken. I rapporten redovisas resultat från en pilotstudie av nya reningstekniker som har utförts på råvatten från östra Mälaren.
I rapporten beskrivs tre fall av samverkan mellan privat och offentlig sektor, samt fördjupad samverkan i två redan befintliga samverkansorganisationer. Analysen visar att tillit och kontinuerlig interaktion mellan aktörerna bidrar till framgångsrika samarbeten.
Uppströmsarbete inom vattensektorn är viktigt för att minska miljöföroreningar i samhället och förhindra att föroreningar hamnar i kretsloppet av vatten och näringsämnen. Rapporten är ett första försök att beskriva uppströmsarbetet i svenska VA-organisationer och hur det kan komma att se ut i framtiden. Kommunerna behöver mer vägledning och plattformar för erfarenhetsutbyte.
Rapporten går igenom dels de faktorer som har störst betydelse för VA-ledningssystemens livslängd, dels de forsknings- och utvecklingsbehov som behöver tillgodoses för att VA-ledningssystemen i framtiden ska hålla i 100−150 år. Både forsknings- och investeringsbehoven är stora, och det gäller att satsa systematiskt på de projekt och delar av systemen där nyttan blir störst.
DRICKS är det ledande forskningsprogrammet för dricksvattenforskning i Sverige och samverkar inom hela dricksvattenkedjan genom gemensamma forskningssatsningar mellan bransch och universitet – från råvatten till tappkran.
Rapporten sammanfattar resultaten från Svenskt Vattens undersökning VASS Reningsverk för år 2016. Den redovisar nyckeltal för 471 svenska reningsverk när det gäller områden som tillrinning, utsläpp, slamkvalitet, energi, kemikalier, personal och driftkostnader.
Rapporten beskriver kunskapsläget för den nya tekniken aerobt granulärt slam (AGS) för biologisk behandling av kommunalt avloppsvatten. En jämförelse med andra tekniker visar att reningsprocesser med aeroba granuler kan vara kompakta och energieffektiva.
Förslag ges på en metod att konstruera en enkel och rättvis VA-taxa med dagvattenavgift, samt hur den kan utvecklas för att stödja hållbar dagvatten-hantering. VA-taxorna i 180 kommuner har studerats. Relevanta delar av vattentjänstlagen kommenteras och förklaras.
Partikelvariationen i råvatten och dricksvatten har följts i realtid under 14 månader med haltmätningar varje sekund. Variationer i råvattnet och föroreningar och avvikelser i dricksvattenkvaliteten dokumenteras samt eventuell korrelation mot mikrobiell förorening beräknas.
