Den statliga utredningen om Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam har nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår förbud mot spridning av avloppsslam med undantag för spridning av slam med god kvalitet på jordbruksmark. Istället för att bidra till klimatutsläpp genom förbränning av slam ska vi utveckla resursanvändningen och lagra kol i marken.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan.
Instrumenten på avloppsreningsverken blir allt fler och är viktiga för både övervakning och processtyrning. Rapporten sammanställer praktiska erfarenheter och kunskap kring instrumentering, och ska bidra till att reningsverken i Sverige får tillräckligt god mätdatakvalitet från sina instrument för att de ska kunna nå sina utsläppskrav. Rapporten innehåller handfasta råd och rekommendationer.
Landets 42 Revaq-certifierade reningsverk står numera för 50 procent av den totala slamproduktionen i Sverige. Den totala mängden slam som godkänts av Revaq för användning på åkermark uppgick förra året till 90 700 ton torrsubstans (TS). Av dessa användes 65 000 ton TS på åkermark och resterande som anläggningsjord.
I värsta fall kan brotten mot det 30 år gamla avloppsdirektivet sluta med vite på flera hundra miljoner, pengar som i så fall kan komma att tas från miljödepartementets budget. EU-kommissionen hävdar att ett antal svenska reningsverk inte uppfyller kraven i direktivet. Svenskt Vatten menar att kommunerna följt och agerat enligt svenska statens regelverk, där råder inget tvivel.
Rapporten sammanfattar erfarenheter och rekommendationer från fem avloppsreningsverk med membranbioreaktor (MBR) och strikta utsläppskrav i USA. Reningsprocessen fungerar väl hos de besökta verken, men de har vissa gemensamma utmaningar och det finns rekommendationer som kan vara till nytta för svenska avloppsreningsverk i samband med uppgradering till MBR.
C-rapport: En beskrivning av systemet för inventering och reducering av metanemissioner från samrötningsanläggningar, avloppsreningsverk och biogasuppgraderingsanläggningar.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett seminarium i Malmö i april 2018. Seminariet handlade om fosforåtervinning från avloppsvatten, med fokus på termokemisk behandling av avloppsslam. Det anordnades av bland andra IWA Sverige. Syftet var att ta in kunskap från andra länder och att låta teknikleverantörer presentera sin teknik.
Rapporten innehåller metoder och resultat från en inledande kartläggning av mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Resultaten ger bland annat en bild av hur mikroplastinnehållet kan se ut i inkommande avloppsvatten (efter rensgaller), utgående avloppsvatten, slam, slamgödslad jord och biogödsel, samt vilka plasttyper som kan förekomma.
En ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling ökar kunskapen om mikroplast i avloppsvatten, slam och åkermark. Rapporten visar att avloppsreningsverken renar bort 99% av mikroplasten från avloppsvattnet, men av den bortrenade mikroplasten hamnar endast 40% i slammet och det finns mikroplast i åkermark oavsett om den gödslats med slam eller mineralgödsel.
Professor emeritus i Vattenförsörjnings- och avloppsteknik vid institutionen för kemiteknik vid Lunds Universitet, Jes la Cour Jansen, är en av två föregångare inom VA-branschen som på årets Dansk Vand konferens blivit tilldelad BIOFOS Ressourcepris.
De 42 Revaq-verken - betjänar nu mer än fem miljoner personer i Sverige och arbetar för att till naturen lämna tillbaka ännu bättre vatten till våra sjöar, vattendrag och hav och ett ännu bättre kretslopp av mull och näringsämnen till jordbruket. Ett nytt verk, Visby reningsverk, har anslutits till Revaq under året.