Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media.Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Traditionell bakterieodling är tidskrävande. Målsättningen med projektet var att undersöka om en teknik för att bestämma bakteriemassa med ett enzym skulle kunna komplettera den vanliga bakteriologiska kontrollen av dricksvatten. Resultaten indikerar att den undersökta metoden kan komplettera bakterieodling när det behövs snabbare svar.
I studien undersöks hur informations- och kommunikationsstrategier implementeras i flera kommuner samt hur kedjan händelse-beslut-kommunikation fungerar. Konsumenternas nöjdhet med informationen har undersökts vid normala driftstörningar på ledningsnätet. Rekommendationer till kommuner och dricksvattenproducenter finns beskrivna.
De övergripande målen för projekt är att få en bättre förståelse för ledningssystemets mikrobiella biofilmer och utveckla metoder för att övervaka den mikrobiella vattenkvaliteten. Författare: Katharina Lührig, Teknisk mikrobiologi, Lunds universitet/Sweden Water Research
Det svenska QMRA-verktyget som utvecklades 2009 upplevdes som svårt att använda av vattenproducenterna och dricksvattenprogrammet DRICKS fick uppdraget att förbättra modellen och göra den mer lättanvänd. I fas 1 av projektet har felaktigheter korrigerats samt en behovs- och omvärldsanalys gjorts för det fortsatta arbetet. Även en webbaserad version av QMRA-verktyget har utvecklats.
Nytt informationsblad från Svenskt Vatten Utveckling (SVU)! Informationsbladet distribueras till alla som prenumererar på info-mejl om nya SVU-rapporter. Det ges ut 1–2 gånger per år och innehåller bland annat information om projekt, samt efterföljande rapporter, som utförts med bidrag från SVU.
Ett verktyg för kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA) av grundvattenverk har utvecklats och utprovats i tre olika fallstudier. Baserat på en litteraturgenomgång har beräkningsmoduler upprättats för den naturliga mikrobiologiska barriärverkan i jordmån, omättad och mättad zon med hänsyn till lokala förhållanden. Författare: J Åström, A Lindhe, M Bergvall, L Rosén, L-O Lång
Betongskador som kan påträffas i ett vattenverks betongkonstruktioner presenteras. Skadornas orsaker och placering i ett vattenverk presenteras. Författare: Mikael Jacobsson, CBI Betonginstitutet AB/SP/RISE
När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.
För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy för Användare vilket berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.
Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.
Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Svenskt Vatten AB.
