DRICKS är det ledande forskningsprogrammet för dricksvattenforskning i Sverige och samverkar inom hela dricksvattenkedjan genom gemensamma forskningssatsningar mellan bransch och universitet – från råvatten till tappkran.
Rapporten ger ett förslag till nyckeltal som bör vara prioriterade för att följas upp i statistiksystemet VASS och ingå i en undersökning som föreslås heta ”VASS Prio”. I VASS Prio ingår alla nyckeltal från Svenskt Vattens hållbarhetsindex samt kompletterande nya nyckeltal och utvalda nyckeltal från respektive VASS-undersökning.
Studieresan är en del av ett projekt om termisk förgasning inom VA-teknik Södra samt den danska Energistyrelsens EUD-program. Rapporten är en beskrivning av de två första fullskaleanläggningarna i kommersiell drift för förgasning av slam från avloppsreningsverk. Erfarenheterna ger värdefull kunskap för Sverige och Danmark.
Rapporten redogör för en dimensioneringsmetodik för buffertmagasin för dagvatten. Rapporten har tagits fram av Stockholm Vatten och Avfall, men distribueras även via Svenskt Vatten Utveckling.
Dag&Nät utvecklar och förmedlar forskningsbaserad kunskap samt bygger nätverk inom dagvatten- och ledningsnätsområdet i nära samverkan med privata och offentliga aktörer. Forskningen utgår från tre olika teman: Dagvattenkvalitet: från regn till recipient, Dagvattensystem samt Ledningsnät. Denna slutrapport redovisar forskningsprogrammets aktiviteter under verksamhetsperioden 2014 – juni 2017.
Rapporten ger en översikt av kunskapsläget kring metoder för detektion av norovirus i vatten. Projekt och publicerade metoder från 2008 och framåt med utgångspunkt från svenska och nordiska förhållande redovisas med fokus på metodologi. Även fynd av norovirus och hur halterna har hanterats i riskbedömningar har inkluderats.
Rapporten ger en översikt av kunskapsläget för slamgödsling när det gäller oönskade organiska ämnen och läkemedelsrester. Den sammanfattar elva svenska studier. Resultaten har både modellerats med hjälp av datorprogram och analyserats utifrån prover på slam, jord och grödor. Vad behöver vi veta mer om oönskade organiska ämnen i slam? Kunskapsluckor identifieras i rapporten.
Rapporten redogör för en studie om förutsättningarna för samverkan mellan olika kommuners VA-organisationer. Varför väljer vissa kommuner att samverka, medan andra aktivt väljer att inte göra det? Och hur ser vägen mot samverkan ut för en kommun som väljer den möjligheten?
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
PFAS-ämnen är globalt spridda fluorkemikaler som är ett växande hot mot människors hälsa. De är extremt svårnedbrytbara, kan ansamlas i levande organismer och kan vara giftiga. Hur kan PFAS-ämnena avlägsnas i vattenverken? Rapporten redovisar en omfattande litteraturgenomgång av både nuvarande och nya reningsmetoder, och bedömer deras reningseffektivitet, kostnader och energibehov.
Rapporten beskriver bakgrund och uppbyggnad av en hemsida, där användaren kan botanisera i möjlig framtida utveckling av förekomsten av häftiga regn i Sverige. Innehållet bygger på scenario-resultat från SMHI:s regionala klimatmodell RCA4 och matematiska samband mellan klimatprediktorer från modellen och extremregnsstatistik baserad på observationer från orter spridda över Europa.
VA-kluster Mälardalen är en del av Svenskt Vatten Utvecklings satsning på projektprogram inom VA-forskning för högskolor och universitet. Rapporten beskriver klustrets verksamhet för 2017.
