Det ligger stora värden i anläggningstillgångar för vatten och avlopp som behöver vårdas för kommande generationer. Nödvändiga reinvesteringar och nya krav innebär ökade investeringsbehov, vilket kommer att kräva strategiska prioriteringar. Projektet har undersökt om den modell som kallas tillgångsförvaltning kan vara ett framgångsrikt arbetssätt.
Det finns i dag inga tydliga svenska myndighetskrav på de material och produkter som används i kontakt med dricksvatten på vattenverk och i distributionsanläggningar. Detta är en brist eftersom dessa material och produkter förväntas ha lång livslängd.
Ny SVU-rapport: Slamspridning på åkermark. Tillförsel av rötslam till åkermark ger betydande kolinlagring i marken och bidrar därmed till minskade växthusgaser i atmosfären. Rapporten redovisar beräkningar av den betydelse som slamspridning kan ha under olika klimatbetingelser. Den visar också hur mycket kol som har lagrats in i de försök som har bedrivits i Skåne sedan 1981.
Projektet har utvecklat beslutsstödsverktyget WISER som kan ge strukturerad och transparent vägledning vid åtgärdsprioritering och beslut. Syftet är att identifiera de mest ändamålsenliga, resurseffektiva och hållbara lösningarna.
Vatten som buteljerades under 1990-talet från fem vattenverk i Sverige har jämförts med nytagna prover från samma vattenverk. Forskarna använde fyra olika metoder som visar biologiska effekter av även låga halter kemiska ämnen, metoder som är värdefulla för det fortlöpande arbetet med att säkerställa hög dricksvattenkvalitet. Analysen indikerar att vattenkvaliteten i samtliga fall har förbättrats.
I landsbygdsområden är det ofta en fördel om avloppssystemen har låga kostnader, litet tillsynsbehov och tål varierande belastning. Markbäddar är exempel på sådana system. Traditionellt sett används naturgrus som filtermaterial i markbäddar, men naturgrus är en ändlig resurs som behövs för vattenförsörjningen. Bergkross är ett möjligt ersättningsmaterial, men behöver undersökas mer.
Biologisk förbehandling på ledningsnätet kan utnyttjas för produktion av nitrat med två målsättningar, dels för att förebygga svavelvätebildning i stället för att dosera kalciumnitrat, dels för att minska belastningen på det centrala reningsverket genom att denitrifikation möjliggörs på det efterföljande ledningsnätet. Ledningsnätet utnyttjas därmed även som processreaktor.
Visual Water innehåller information, lärandeexempel och verktyg för att underlätta analys och samverkan mellan aktörer i skapandet av klimatanpassade och attraktiva stadsmiljöer. Detta inkluderar att minska risker för både översvämning och spridning av föroreningar. Den primära målgruppen är tjänstemän i kommuner, inklusive kommunala VA-huvudmän som vill arbeta för en hållbar dagvattenhantering.
Ny SVU-rapport om samverkan. För att de kommunala VA-organisationerna ska klara sina uppgifter i framtiden är det en fördel om de samverkar. Men vad händer i en gemensam organisation efter några år? Vad är nästa steg i samverkan? Är nästa steg en regionalisering eller en fördjupning av samverkan i form av gemensamma investeringar?
Ny SVU-rapport om vad som händer med olika typer av mikroföroreningar i de olika reningsstegen i ett avloppsreningsverk med membranteknik jämfört med ett konventionellt avloppsreningsverk. Projektets resultat var i stort sett likvärdiga för de två processerna.
Projektet visar att det vid förbränning av avloppsslam går att separera fosfor från de flesta tungmetaller. Genom samförbränning med kaliumrik biomassa, i detta fall vetehalm och solrosfröskal, fick man mer växttillgängliga fosfater än de som bildas vid förbränning av enbart slam. För bästa resultat bör slam och biomassa sammanfogas i pellets, briketter eller granuler.
Rapporten innehåller rekommendationer och mallar för dokumentation av datormodeller över avloppsledningsnät. Dokumentationen bör vara tillräcklig och transparent, möjliggöra granskning, minska risken för felanvändning och tillåta framtida påbyggnad av modellen.