Kvarnagårdens vattenverk i Varberg har en ny beredningsprocess för dricksvattenproduktion: ultrafiltrering med fällning. Den har möjliggjort en unik biofilmsstudie i distributionssystemet, en studie som även visar att flödescytometri har den enkelhet och precision som krävs för att effektivt övervaka de mikrobiologiska processerna i ledningsnätet.
Hållbar dagvattenhantering i form av fördröjning av regnvattenflöden – trög avvattning − blir allt vanligare samtidigt som det inte är helt klart vilken effekt som åtgärderna faktiskt ger.
Hur ska certifieringen av plastprodukter för VA-branschen se ut i framtiden? Rapporten redovisar en förundersökning. Förslag och slutsatser är författarnas egna och sammanfaller inte nödvändigtvis med Svenskt Vattens ståndpunkter.
Finns det organisatoriska och finansiella faktorer som påverkar VA-organisationernas förmåga att planera och genomföra investeringar? En undersökning av budget och utfall för VA-investeringar åren 2015−2017 och planerade investeringar för åren 2018−2021 visar att det är viktigt att det finns god tillgång på kompetens i kommunen samt att mindre kommuner drar fördel av att samverka.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan.
Sverige har relativt stora vattenförluster från dricksvattennätet. Internationellt har det utarbetats metoder för beräkning av den samhällsekonomiskt hållbara nivån för vattenförluster. Projektet har anpassat dessa metoder för svenska förhållanden. I rapporten presenteras ett beräkningsverktyg som kan användas för att beräkna den hållbara nivån för vattenförluster i varje kommun.
Inom en snar framtid kommer omfattande renoveringar av betongkonstruktioner att behöva göras på många vattenverk. Det är viktigt att reparationerna utförs så att de håller över tid. Projektet har identifierat, kartlagt och utvärderat de cementbaserade material och metoder som bör användas vid reparation av betongkonstruktioner i vattenverk.
Genom en underhållsplan kan ett vattenverk skaffa sig kontroll över sina betongkonstruktioner så att underhållet kan baseras på fakta. En underhållsplan beskriver konstruktionens status, vad som behöver göras, när det ska göras och vem som är ansvarig. Konstruktionens återstående livslängd kan beräknas, och rätt åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt med rätt material och metoder.
Instrumenten på avloppsreningsverken blir allt fler och är viktiga för både övervakning och processtyrning. Rapporten sammanställer praktiska erfarenheter och kunskap kring instrumentering, och ska bidra till att reningsverken i Sverige får tillräckligt god mätdatakvalitet från sina instrument för att de ska kunna nå sina utsläppskrav. Rapporten innehåller handfasta råd och rekommendationer.
Dricksvattenkonsumenterna följer inte alltid de råd som ges när vattnet av någon anledning har blivit förorenat. Hur bedömer olika människor risker med dricksvattnet? Och hur ska myndigheter och dricksvattenproducenter bäst kommunicera sina rekommendationer? Det är ett par av frågorna som rapporten söker svar på via svensk och internationell forskning.
Rapporten sammanställer kunskap och erfarenheter från genomförda och pågående VA-tunnelprojekt i Sverige och andra länder. Rapporten vänder sig till tunnelägare, VA-bolag/organisationer, VA-konsulter samt VA-entreprenörer och finns att hämta hem som PDF-fil från Svenskt Vattens webbplats.
Många kommuner har gamla VA-anläggningar som behöver renoveras eller ersättas. Den ökade investeringstakten ställer stora krav på beställare, konsulter och entreprenörer att genomföra VA-projekt på ett säkert och effektivt sätt när det gäller kvalitet, kostnader, tid och miljö. Rapporten redovisar framgångsfaktorer och kritiska faktorer i olika faser av projektprocessen.
