Wastewater is now considered a resource from where nutrients, energy and water can be recovered. In line with this, plant-wide modelling of wastewater treatment processes needs to account for new processes and state variables. In this research work, emphasis is given to phosphorus removal and/or recovery.
Utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas har studerats vid avloppsreningsverken i Linköping och Norrköping. Alla reningssteg har mätts med ny kamerateknik.
Projektet har tagit fram en handboksliknande rapport om markbaserade avloppsanläggningar för över 50 personekvivalenter (pe) av typen markbäddar och infiltrationsanläggningar.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan.
Instrumenten på avloppsreningsverken blir allt fler och är viktiga för både övervakning och processtyrning. Rapporten sammanställer praktiska erfarenheter och kunskap kring instrumentering, och ska bidra till att reningsverken i Sverige får tillräckligt god mätdatakvalitet från sina instrument för att de ska kunna nå sina utsläppskrav. Rapporten innehåller handfasta råd och rekommendationer.
Många kommuner har gamla VA-anläggningar som behöver renoveras eller ersättas. Den ökade investeringstakten ställer stora krav på beställare, konsulter och entreprenörer att genomföra VA-projekt på ett säkert och effektivt sätt när det gäller kvalitet, kostnader, tid och miljö. Rapporten redovisar framgångsfaktorer och kritiska faktorer i olika faser av projektprocessen.
Hur snabbt sker nedbrytningen av tätningsringar av olika material i rörfogar i marken? Vid experiment med accelererad åldring visade sig undersökta EPDMgummi och termoplastiska polymerer ha mycket bra skydd mot nedbrytning i en torr miljö med tillgång på syre. I denna miljö kan man förvänta sig att materialen inte bryts ner under en önskad livslängd hos rörsystemet på 150 år.
Rapporten sammanfattar erfarenheter och rekommendationer från fem avloppsreningsverk med membranbioreaktor (MBR) och strikta utsläppskrav i USA. Reningsprocessen fungerar väl hos de besökta verken, men de har vissa gemensamma utmaningar och det finns rekommendationer som kan vara till nytta för svenska avloppsreningsverk i samband med uppgradering till MBR.
C-rapport: En beskrivning av systemet för inventering och reducering av metanemissioner från samrötningsanläggningar, avloppsreningsverk och biogasuppgraderingsanläggningar.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett seminarium i Malmö i april 2018. Seminariet handlade om fosforåtervinning från avloppsvatten, med fokus på termokemisk behandling av avloppsslam. Det anordnades av bland andra IWA Sverige. Syftet var att ta in kunskap från andra länder och att låta teknikleverantörer presentera sin teknik.
Rapporten innehåller metoder och resultat från en inledande kartläggning av mikroplaster i det VA-tekniska kretsloppet. Resultaten ger bland annat en bild av hur mikroplastinnehållet kan se ut i inkommande avloppsvatten (efter rensgaller), utgående avloppsvatten, slam, slamgödslad jord och biogödsel, samt vilka plasttyper som kan förekomma.
Studieresan är en del av ett projekt om termisk förgasning inom VA-teknik Södra samt den danska Energistyrelsens EUD-program. Rapporten är en beskrivning av de två första fullskaleanläggningarna i kommersiell drift för förgasning av slam från avloppsreningsverk. Erfarenheterna ger värdefull kunskap för Sverige och Danmark.
Rapporten ger ett underlag för att definiera halten sjukdomsframkallande mikroorganismer (patogener) i råvatten, något som behöver göras i riskbedömningsverktyget QMRA. Dels ges tabellvärden för några viktiga parasiter och bakterier, dels har en kvotmodell tagits fram för att beräkna patogenhalter utifrån E. coli-halten
Dag&Nät ingår i Svenskt Vatten Utvecklings satsning på högskoleprogram och utvecklar och förmedlar forskningsbaserad kunskap samt bygger nätverk inom dagvatten- och ledningsnätsområdet i nära samverkan med privata och offentliga aktörer. Rapporten ger en överblick över Dag&Näts verksamhet 2017.
Rapporten sammanfattar resultaten från Svenskt Vattens undersökning VASS Reningsverk för år 2016. Den redovisar nyckeltal för 471 svenska reningsverk när det gäller områden som tillrinning, utsläpp, slamkvalitet, energi, kemikalier, personal och driftkostnader.
Rapporten presenterar en studie av 25 kommunala dagvattendammar i fem svenska kommuner. Den ger rekommendationer för design, drift och underhåll. Dammarnas långsiktiga funktion är beroende av att designen är lämplig och att dammarna enkelt kan inspekteras så att problem kan upptäckas och rättas till på ett tidigt stadium.
Vatten som bräddar från avloppsledningsnätet kan innebära risk för smittspridning i badvatten och dricksvattentäkter. Rapporten sammanställer statistik för bräddningar i några svenska kommuner och beskriver en metodik för att bedöma bräddningarnas påverkan på recipienten. Syftet är att ge underlag för åtgärdsstrategier som bygger på riskbedömning.
Utifrån lagstiftningens ramar har förslag till begränsning av VA-huvudmannens skyldighet att hantera enbart normaldagvatten tagits fram. Definition av normaldagvatten kvantitet föreslås utformas som en normal andel hårdgjord yta för olika bostadsbebyggelsetyper, medan normaldagvatten kvalitet utgår från det förväntade innehållet av de vanligaste föroreningarna.
Strängare reningskrav avseende kväve är att vänta vid flera reningsverk i Sverige. Med rejektvattnets höga kvävekoncentration kan separat rening av detta utgöra ett viktigt komplement för den totala kvävereduktion. Denna rapport utgör en kunskapssammanställning med genomgång av en rad olika rejektvattenbehandlingsmetoder.
Behandling av avloppsslam med ammoniak är en billig och effektiv process som ger ett hygieniserat slam med ett kväveinnehåll som kan tas upp av grödorna vid gödsling med slammet. Rapporten sammanställer kunskapsläget och redogör för ett pilotförsök i Uppsala.
