Ny SVU-rapport: Övervakning och underhåll av luftarsystem. Tillståndsbaserat underhåll för ökad energieffektivitet på avloppsreningsverk. Den här undersökningen är den första i sitt slag där prestandan för använda luftare från svenska avloppsreningsverk har testats.
Ny SVU-rapport: Ny teknik för mätning av lustgasutsläpp vid avloppsreningsverk. Rapporten fokuserar på två nya robusta och relativt billiga mättekniker som i framtiden kan ge enklare och kontinuerlig mätning av lustgasemissioner.
Ny SVU-rapport: Slamspridning på åkermark – PFAS i slam, jord, gröda och mask. Rapporten beskriver en undersökning av PFAS i avloppsslam, jord, daggmask och gröda från åkermark gödslad med slam sedan 1981.
Ny SVU-rapport: Sensorsystem för detektion av olja i avloppsvatten. Finns det någon sensorteknik som kan detektera olja i spillvatten, som till skillnad från dricksvatten innehåller många olika organiska föreningar?
Rapporten beskriver en ny process för förbehandling av avloppsvatten, nämligen förfiltrering följd av hydrolys och fermentering av det slam som uppstår. Processen utvärderades med en pilotanläggning för 800 personekvivalenter (pe) under två års drift. Slutsatsen är att tekniken är mogen att implementeras som förbehandling vid kommunal avloppsvattenrening.
Är markbäddar ett hållbart alternativ till konventionella avloppsreningsverk i landsbygdsområden med tanke på rening av läkemedelsrester och smittämnen? Den markbädd som undersöktes hade relativt hög reduktion av virus och vissa läkemedel jämfört med både ett reningsverk med en satsvis biologisk reaktor och med konventionella reningsverk.
Projektet har utvärderat en ny teknik för återvinning av fosfor och kväve ur rejektvatten från rötkammare. Pilotförsök genomfördes under 2021 på testbädden RecoLab vid Öresundsverket i Helsingborg. Driftdata användes som bas för en livscykelanalys, och extraherade näringsprodukter analyserades för förorenande ämnen.
Många va-organisationer planerar att återvinna renat avloppsvatten och dagvatten som tekniskt vatten, men tekniskt vatten är inte tydligt definierat i lagar och regelverk. Rapporten besvarar de vanligaste juridiska frågorna och ger ett förslag på definition av tekniskt vatten. Den beskriver också de lagar och regler som huvudsakligen styr arbetet med att återvinna avloppsvatten.
Hur ser va-branschens erfarenheter av lättryckavloppsystem ut? I rapporten presenteras utmaningar och framgångsfaktorer kopplade till dessa LTA-system. Om systemen anläggs och används på rätt sätt kan de vara ett bra alternativ till konventionella självfallssystem, men frågor kring svavelväte och livscykelkostnader behöver redas ut för att säkerställa systemens långsiktiga hållbarhet.
Uppvärmning av tappvarmvatten utgör lejonparten av den totala energianvändningen i den urbana vattencykeln, upp till 90 procent. Uppskattningar visar att 780 till 1 150 kWh per person och år används i svenska hushåll i form av varmvatten. Denna energi hamnar huvudsakligen i avloppsvattnet. Variationerna i varmvattenanvändning är stora och det går att göra besparingar på brukarnivå.
Rapporten ska ge VA-branschen en kunskapsbas för arbetet med digitalisering inom vatten och avlopp. Den beskriver potentialen och pekar ut framgångsfaktorer för omställningen. Den tar också upp utmaningar med kompetensförsörjning, datahantering och cybersäkerhet. En inspirationskatalog ger tio exempel på lyckade digitala tillämpningar ur verkligheten.
Ny SVU-rapport om vad som händer med olika typer av mikroföroreningar i de olika reningsstegen i ett avloppsreningsverk med membranteknik jämfört med ett konventionellt avloppsreningsverk. Projektets resultat var i stort sett likvärdiga för de två processerna.
