Pressmeddelande -
Tendensen med låga avgiftsökningar för vatten- och avloppstjänster består
VA-avgiften för en normalvilla höjdes med i medeltal 4,3 % 2013. Tendensen med låga
avgiftsökningar för vatten- och avloppstjänster från tidigare år består därför. Mot bakgrund av de stora investeringar som krävs för att förnya infrastruktur och klara klimatanpassning och ökande miljökrav är de fortsatt låga taxeökningarna oroande.
Svenskt Vatten sammanställer varje år taxestatistik baserat på de uppgifter som kommunerna lägger in i databasen VASS. Jämförelsen görs för avgifter för en normalvilla, sk. Typhus A[1], och en lägenhet i ett flerfamiljshus, sk. typhus B[2].
Normalvillan betalar år 2013 mellan 247 - 889 kr per månad eller mellan 2 - 7 öre per liter.[3] Ett lägenhetshushåll betalar mellan 124 - 607 kr per månad eller mellan 1 - 5,5 öre per liter.
Taxor sätts i varje enskild kommun utifrån självkostnadsprincipen. Det innebär att de samlade intäkterna från taxans avgifter inte överstiger de samlade kostnaderna för de kommunala vatten och avloppstjänsterna. Skillnaderna mellan olika kommuner beror främst på olika förutsättningar vilket påverkar kostnaderna för att hantera vatten- och avlopp, t ex läge, typ av bebyggelse, avstånd, topografi, befolkningstäthet, antalet verksamhetsområden, råvattenkälla etc. Vidare spelar historiskt olika sätt att hantera investeringskostnader in.
- Det förekommer ibland påståenden att spridningen i avgiftsnivå är en indikation på att vissa kommuner är mindre kostnadseffektiva, säger Lena Söderberg, VD hos Svenskt Vatten.
- Detta är ett felaktigt resonemang. Vatten och avloppstjänster måste tillhandahållas i varje enskild kommun oavsett vilka förutsättningar som finns. Förutsättningarna skiljer sig markant åt mellan olika kommuner. Därför är en spridning i taxenivå inte en indikation på verksamhetens kostnadseffektivitet.
Medelhöjningen i brukningsavgift för normalvillan är 4,3 %, det är i samma storleksordning som tidigare år under 2000-talet. Spridningen är stor, 32 % av kommunerna ligger kvar på samma avgiftsnivå eller har till och med sänkt. Ett mindre antal (13 % av kommunerna) höjer mer än 10 %.
Vattentjänstbranschen befinner sig i början av en period där stora investeringar ska genomföras. Det handlar bl a om att kommunerna behöver gå igenom ledningssystemens status och behov av förnyelse, se över vatten- och reningsverken inklusive gå igenom vilka åtgärder som nya miljö- och
säkerhetskrav ställer samt se över behovet av klimatanpassningsåtgärder.
- Man kan inte utifrån vårt underlag påvisa någon generell tendens mot att branschens utmaningar börjatleda till ökande kostnader, vilket är oroande, avslutar Lena Söderberg.
Om du vill veta mer om de lokala förutsättningarna är representanter för de kommunala vattentjänstverksamheterna i respektive kommun bäst att kontakta. Du finner kontaktinformation i Svenskt Vattens medlemsmatrikel som finns på vår hemsida under fliken Medlemmar.
Mer underlag till taxor 2013, för riket, läns- och kommunvis finns att hämta på: http://www.svensktvatten.se under fliken Medlemmar/Statistik
[1] "Typhus A" är ett enfamiljshus med 150 m2 våningsyta inkl. garage 15 m2, tomtyta 800 m2, vattenförbrukning 150 m3/år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten.
[2] "Typhus B" är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Huset har 15 lägenheter, 1000 m2 våningsyta, 800 m2 tomtyta, vattenförbrukning 2000 m3/år och 2 st parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m3/h.
[3] Samtliga uppgifter är inklusive moms.
Ämnen
Kategorier
Svenskt Vattens vision är friskt vatten, rena sjöar och hav. Vi företräder de kommunala vattentjänstföretagen i Sverige. Medlemmarna i Svenskt Vatten levererar dricksvatten och tar emot avloppsvatten från 8 miljoner anslutna kunder. De är därmed Sveriges viktigaste
livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag.
Svenskt Vatten företräder även de svenska vattentjänstleverantörerna inom den europeiska vattentjänstsorganisationen EUREAU med 400 miljoner kunder.