SVU-rapport 2010-12: Uran i dricksvatten – reningsmetoder i praktiken (dricksvatten)

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2010-12
Titel: Uran i dricksvatten – reningsmetoder i praktiken
Författare: Caroline Ranelycke och Kenneth M Persson, Sweco Environment; Mikael Jensen och Inger Östergren, Strålsäkerhetsmyndigheten samt Philip McCleaf, Uppsala kommun
Område: Dricksvatten

Sammandrag: I rapporten sammanställs praktisk erfarenhet i Sverige om olika beredningsmetoder för att avlägsna uran från dricksvatten. Viktiga aspekter belyses i uransammanhanget såsom strålsäkerhet, säker arbetsmiljö samt avfall som uppkommer vid avskiljning av uran. 

Sammanfattning: I tidigare SVU-rapport (Ahlquist m.fl. 2007) bedömdes metoderna jonbyte och membranteknik ha störst potential för rening av uranhaltigt vatten. Tidigare erfarenheter från pilotstudier som genomförts i Uppsala och Enköpings kommun samt från praktiska erfarenheter i Östersund och Uppsala kommun i fullskala, antyder att dessa metoder skulle vara mycket effektiva för avlägsnande av uran. Utifrån tidigare studier på vattenverk genomfördes därför två pilotstudier; en studie med två olika anjonbytare, Dowex Marathon A och Dowex 1 på Granbergsträsks vattenverk i Skellefteå kommun samt en studie med omvänd osmos på Borrbys vattenverk i Simrishamns kommun.

Av pilotstudierna utförda i samband med detta projekt och tillsammans med tidigare erfarenheter i Sverige, kan det konstateras att uranavskiljningen är mycket god för metoderna anjonbytare och membranfiltrering, samt att metoderna fungerar för att avlägsna uran. Anjonbytartekniken bedöms fungera för att avlägsna uran vid olika grundvattenkvaliteter. Också adsorptionsteknik som tillämpats i Östersund fungerar väl. Vid val av membranfiltrering vid hårt vatten är det viktigt att endera dosera beläggningshämmare före omvänd osmosanläggningen eller att sätta in avhärdning för att minska risken för kalkutfällningar på membranet.

Uran och dess radioaktiva sönderfallsprodukter måste beaktas ur avfallssynpunkt då uranfilter hanteras. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är strålsäkerheten vid drift av anläggningarna för säker arbetsmiljö samt hanteringen av avfallet som uppkommer vid avskiljningen av uran.

Vid höga halter av något gammastrålande ämne i vatten kan strålmiljön behöva dokumenteras. Ingen kontinuerlig dosövervakning behövs om årsdosen inte förväntas överstiga 1 mSv. Arbetstagarna berörs inte av filtermassans alfastrålanden ämnen så länge filtret är intakt och tillslutet. Särskilda försiktighetsåtgärder i arbetsmiljön behöver därför vanligtvis inte vidtas. Om filtermassan behöver hanteras öppet bedöms gängse arbetsmiljöregler som huvudregel vara tillräcklig för strålskyddet. Granbergsträsks vattenverk i Skellefteå kommun med uranhalter mellan cirka 20–40 μg/l och en anjonbytaranläggning som var i drift i 155 dagar utan regenerering, visade inga höga halter av gammastrålning utvändigt från reningsutrustningen.

Grundinställningen för naturligt förekommande uran i låga halter är att spolvatten, som uppstår exempelvis från regenerering eller backspolning, bör kunna ledas direkt till recipient.

Om den använda massan har medelvärde över 10 kBq/kg (800 ppm) uran-238 kan tillstånd eller dispens från SSM krävas; dels för deponeringen, dels för transport av farligt gods. Regenerering innan deponering av filtret är att föredra med hänsyn till avfallsproblematiken. Mätningar på jonbytesmassorna i samband med pilotstudierna i Skellefteå tyder på att regenerering av massan med koksaltlösning kan reducera uranmängden ansamlad i massan till en storleksordning på 10 %. Regenerering omedelbart före tömning av förbrukad jonbytesmassa är således av stor vikt för filterhanteringen. Membran verkar inte ackumulera någon uran.

Sökord: Uran, jonbyte, membranfiltrering, omvänd osmos, adsorption, nanofiltrering, radioaktiva sönderfallsprodukter, gammastrålning, arbetsmiljö, avfall

Keywords: Uranium, ionic exchange, membrane filtration, reverse osmosis, adsorption, nanofiltration, radioactive decay products, gamma radiation, working environment, waste 

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar till:
Rapport (pdf-fil): http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=redirect_pdf.html&filnamn=Rapport_2010-12.pdf&rapport_nr=Rapport_2010-12.pdf
Rapportdatabas: http://vav.griffel.net/vav.htm 
SVUs rapportersida (på vår hemsida): http://www.svensktvatten.se/web/SVU_rapporter.aspx

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser. Skicka mejl till avsändaradressen på detta mejl (SVU@svensktvatten.se). 
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till avsändaradressen på denna mejl (SVU@svensktvatten.se). 
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.

Tipsa en vän!
Skicka denna mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till avsändaradressen på detta mejl (SVU@svensktvatten.se). 
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.