Svenska reningsverk redovisar omfattande miljöförbättringar i hela landet: Så går vi till kretslopp istället för förbränning

Under de senaste sju åren har kvaliteten på avloppsvatten och slam förbättrats genom ett aktivt uppströmsarbete. Det framgår i en årsrapport från Svenskt Vatten. I rapporten beskrivs miljöinsatser som landets 40 Revaq-anslutna reningsverk* har bidragit med under 2014. Viktiga resurser som mull och näringsämnen kan därmed återanvändas i kretslopp, istället för att förloras i förbränning.

- Det miljöarbete som dagligen sker i landets reningsverk är osynligt för de flesta beslutsfattare och medborgare. Därför blir sådana här årsrapporter så viktiga. Här syns tydligt vilka stora framgångar som görs på miljöområdet. Det är ingen överdrift att påstå att landets reningsverk tillhör de stora miljöförbättrarna i landet, säger Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten.

I det dagliga arbete som sker bland Revaq-verken görs årligen stora ansträngningar för både bättre vattenmiljö och för bättre kretslopp. I hela kedjan från uppströmsarbetet till arbetet med återföring av näringsämnen och mull till bondens åker arbetar Revaq-verken med att förbättra, mäta, analysera och kontrollera. Revaq fasar ut farliga ämnen från hela samhället.

- Vi identifierar utsläpp, vi fasar ut farliga kemikalier och vi har bra koll. Men vissa utmaningar kvarstår. Vår största besvärlighet handlar om kadmium. Här måste vi anstränga oss ytterligare för att bli kvitt kadmium från hela samhället för att även på lång sikt kunna bidra till ett hållbart kretslopp i hela samhället, säger Anders Finnson.

Under förra året uppnåddes bland annat med följande:

• Antalet ansluta reningsverk ökades till 40. Idag tar dessa verk hand om avloppsvattnet från omkring hälften av Sveriges befolkning.
• Under 2014 återfördes 1000 ton fosfor (= 10% av den svenska mineralgödselimporten) och 1700 ton kväve, via slam från Revaq-certifierade reningsverk till åkermark. Det återfördes även ca 20 000 ton mullbildande material samt makronäringsämnen som kalcium, magnesium, svavel och mikronäringsämnen som exempelvis koppar, mangan och zink. Detta innebär både att viktiga resurser kan återanvändas - och att marken dessutom får en ökad bördighet.
• Över 2 500 olika verksamheter - som t.ex. industrier, flygplatser, biltvättar, värmeverk och sjukhus – har granskats vad gäller förekomsten av oönskade organiska ämnen som kan hamna i avloppet. Revaqverken styr nu utfasningen av dessa ämnen i samråd med de anslutna verksamheterna.
• Under 2014 har Revaqverken tagit emot studiebesök från närmare 30 000 personer. Verken har drivit 536 informationskampanjer och insatser, generella i upptagningsområdet, eller riktade mot enskilda områden. För att ytterligare minska risken att hushållen spolar ned oönskade ämnen har 35 av de certifierade verken genomfört informationskampanjer riktade mot allmänheten under året.

• 31 av 41 reningsverk är vid eller nära det långsiktiga målet (för år 2025) för kadmiumnivåer i slammet. Kadmium är en av de verkligt stora utmaningarna.
• Omfattande kartläggningar och efterforskningar har gjort att verkan kunnat detektera 47 enskilda kadmiumkällor, som nu kan börja fasas ut. Det totala bidraget av kadmium från dessa källor till avloppsvattnet utgjorde årligen 5,4 kg. På grund av detta uppströmsarbete bedömer vi i nuläget att målen för kadmium i slam kommer att uppnås enligt plan.

/ *Revaq är ett nationellt kvalitetssäkringssystem för reningsverk. Revaq drivs av Svenskt Vatten, LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och i samarbete med Naturvårdsverket.Svensk Vatten står som ensam ägare till systemet. En av grundtankarna med Revaqcertifieringen är att de anslutna verken ständigt ska fortsätta sitt arbete på förbättringar mot långsiktiga och ambitiösa miljömål. Och kontinuerligt redovisa sina resultat.

Du kan läsa mer här om:

Uppströmsarbete

Revaq