Rapport: Förebyggande av rotinträngningar i VA-ledningar – utveckling av beslutsstöd (ledningsnät)

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2010-04
Titel: Förebyggande av rotinträngningar i VA-ledningar – utveckling av beslutsstöd
Författare: Johan Östberg, Örjan Stål, SLU Alnarp; Max Martinsson, Serenity HB; Ann-Mari Fransson, SLU Alnarp
Område: Ledningsnät

Sammandrag: Målsättningen med denna undersökning har varit att kartlägga de faktorer som kan tänkas påverka hur rotinträngningar uppstår i moderna avloppsledningar. Dessa fakta har sedan legat till grund för analyser och bedömningar.  

Sammanfattning: År 2007 genomfördes en stor datainsamling av ledningsinformation och ledningsfilmningar, totalt 1 113 ledningssträckor med sammanlagt 3 417 rotinträngningar, fördelade på de tre städerna Malmö, Skövde och Katrineholm. Under 2008 kompletterades datainsamlingen med en inventering av totalt 4 590 träd samt kompletterande filmningar i ytterligare en stad, Växjö. Ytterligare 74 778 inventerade och 23 312 inmätta träd har även erhållits från de deltagande städernas databaser. Dessa träd har dock funnit utsprida runt om i städerna. Totalt ger detta en databas med 102 680 inventerade och inmätta träd.

Med hjälp av den insamlade data har undersökningar kunnat göras som visar att PVC-ledningar har färre rotinträngningar än betong när det gäller inträngningar genom skarvarna. Däremot har PVC-ledningar mer rotinträngningar per meter ledning. Detta beror troligen på att rötterna kommer in genom serviser och i materialmötet mellan PVC och andra material. Orsaken till att PVC har färre rotinträngningar i skarvar än betongrör kan även vara att skarvtätheten är betydligt lägre hos PVC- ledningar än betongledningar. En lägre skarvtäthet minskar sannolikheten för rotinträngningar i skarvar. Det går med utgångspunkt av detta idag inte att fastslå att PVC skulle vara ett bättre eller sämre material på att stå emot rotinträngningar än betong.

Vi ser indikationer som tyder på att en stor del av rotinträngningarna, upp mot 40–50 %, skulle kunna åtgärdas om mängden fel kunde reduceras och om anslutningarna kunde göras på ett sätt som motverkade rotinträngningar. Dessa indikationer påvisar att rötter även i framtiden kommer att vara ett allvarligt driftsproblem, trots användandet av ledningar med hög tätningsförmåga i skarvarna eller skarvfria ledningar. Rotinträngningar i renoverade ledningar kan ha uppstått vid brunns- eller vid servisanslutningar. Undersökningen visade vidare att ledningar som renoverats med infodringsmetod fått problem med rotinträngningar en relativt kort tid efter att ledningen åtgärdat mot rotinträngning. Fokus bör riktas mot att förstärka tätningsförmågan utmed hela ledningssträckan istället för på enskilda rördelar för att i framtiden komma tillrätta med rotinträngningsproblematiken.

Undersökningen har även visat att det avstånd på minst tre meter för att minska risken för rotinträngningar som tidigare har rekommenderats är för litet. För att få en ökad säkerhet mot rotinträngningar bör avståndet mellan träd och ledning vara minst sju meter. Detta kommer att skapa utmaningar för projektörerna, men det är av viktigt om det i framtiden ska gå att minska antalet rotinträngningar. Det ser från våra resultat ut som om antalet rotinträngningar som sker är lika många på nyare ledningar som på äldre. Men mer forskning behövs för att detta resultat ska kunna betraktas som säkerställt.

Det har tidigare förekommit rekommendationer om vilka arter som har ansetts som mer eller mindre benägna att ge upphov till rotinträngningar. Genom detta projekt har en lista på samtliga arter där det med stor sannolikhet har fastslagits vilken art som har gett upphov till rotinträngningen kunnat göras. I denna lista förekommer såväl pil/vide, poppel/asp som rosor och tujor. Det är därmed tydligt att även vissa buskar ger upphov till rotinträngningar. De arter som är frekvent förkommande vid rotinträngningar är inte heller bara de förut angivna, utan det ser även ut som om de arter som förekommer frekvent runt rotinträngningar är olika i de olika städerna. Med bakgrund av dessa resultat bör de tidigare sammanställningarna tas med viss försiktighet. 

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Länkar till:
Rapport (pdf-fil): http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=Rapport_2010-04.pdf
Rapportdatabas: http://vav.griffel.net/vav.htm 
SVUs rapportersida (på vår hemsida): http://www.svensktvatten.se/web/SVU_rapporter.aspx

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SV-Utveckling. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser. Skicka mejl till avsändaradressen på detta mejl (SV-Utveckling@svensktvatten.se). 
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SV-Utvecklingsrapport/er. Tack på förhand.

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till avsändaradressen på detta mejl (SV-Utveckling@svensktvatten.se). 
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.

Tipsa en vän!
Skicka denna mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SV-Utvecklingsrapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till avsändaradressen på denna mejl (SV-Utveckling@svensktvatten.se). 
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.