Måttliga taxeökningar för vattentjänstkunderna inger oro

Årets taxesammanställning visar att landets kommunala huvudmän är ytterst försiktiga med att skapa sig ekonomiskt utrymme för att långsiktigt säkra dricksvattenförsörjningen.

Branschorganisationen Svenskt Vatten har idag offentliggjort statistiken avseende taxor för vatten och avlopp för 2011. Utgiften, i fast penningvärde, för ett genomsnittligt hushåll har ökat med 0,9 procent jämfört med 2010. Statistiken visar att ökningstakten inte är högre än konsumentprisindex, KPI.

Ingen kan ha missat att vattentjänstbranschen står inför stora utmaningar i form av att säkerställa att det kommunala dricksvattnet fortsätter att vara av högsta klass så att ingen sjukdomsspridning kan förekomma samt att se till att vi har översvämningssäkra tätorter och samhällen. För att ha framförhållning krävs att de kommunala vattentjänsterna redan nu påbörjar arbetet med att analysera risker och planera för förnyelse och klimatanpassning av ledningsnäten. De samhälleliga konsekvenserna om detta inte fungerar är ytterst allvarliga.

- Vi vet att behovet av förnyelseinvesteringar kommer öka de kommande åren. Rörnäten har en livslängd om ca 75-100 år, men med stora variationer beroende bl.a. på materialval och lokala förutsättningar. Svenskt Vatten räknar med att investeringarna i genomsnitt behöver tredubblas under en 25-årsperiod. Redan idag borde dessa investeringar öka med 50 procent. Detta syns ännu inte i taxestatistiken, vilket ger anledning till viss oro, säger Lena Söderberg, VD i Svenskt Vatten.

Årets sammanställning av statistiken visar att den genomsnittliga årskostnaden för boende i en ”normalvilla” är 4 845 kronor. Billigast är det i Stockholm/Huddinge, där årskostnaden är 2 716 kronor. Även för en lägenhetsinnehavare är det billigast i Stockholm/Huddinge som har en årskostnaden som är 1 369 kronor samtidigt som den genomsnittliga årskostnaden för riket är 3 011 kronor.

Kostnaden för vattentjänsterna varierar kraftigt mellan landets kommuner. De viktigaste orsakerna till det är om kommunen har en tät eller utspridd bebyggelse, vilket har stor betydelse för hur långt ledningsnät som krävs, om kommunen måste ha många små anläggningar eller har få stora anläggningar som ger stordriftsfördelar, vilken vattenkvalitet man har i råvattentäkten, kapitalskulden och räntesatserna samt hur mycket man behöver underhålla sin infrastruktur för att garantera en säker drift.

Vatten- och avloppsverksamheten finansieras via avgifter som betalas av hushållen eller fastighetsägarna, för lägenhetshushållen integreras denna avgift i hyran.

Om du vill veta mer om de lokala förutsättningarna är representanter för de kommunala vattentjänstverksamheterna i respektive kommun bäst att kontakta. Du finner kontaktinformation i Svenskt Vattens medlemsmatrikel som finns på vår hemsida under fliken Medlemmar.

Mer underlag till taxor 2011, för riket, läns- och kommunvis finns att hämta på: http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Management/VASS/Taxa/