Många konsumenters dricksvatten saknar skydd!

Svenskt Vatten har gjort en nationell genomgång av skyddet av vårt viktigaste livsmedel, vårt dricksvatten. Syftet är att kartlägga situationen i landet och få en bild av varför arbetet med att skydda våra dricksvattentäkter går så trögt.

Vårt dricksvatten har ett svagare skydd än vad det flesta vet. En helt ny sammanställning som SGU gjort på uppdrag av Svenskt Vatten visar att över 1 miljon konsumenter får sitt dricksvatten från vattentäkter som helt saknas skydd. Över 4 miljoner får sitt vatten från vattentäkter med ett delvis
föråldrat och omodernt skydd.

- Tillståndet är bekymmersamt. Trots att det finns lagar och tydliga politiska prioriteringar som styr mot införande av vattenskyddsområden har vi svårt att hävda vattenintressena i landet, säger Johanna Lindgren, enhetschef hos Svenskt Vatten.

I rapporteringen till Vattenmyndigheten 2011 uppgav mer än hälften av de svarande kommunerna (149) att de finns dricksvattentäkter i kommunen som inte har ett tillfredsställande skydd. För att ta reda på varför arbetet går så sakta har Svenskt Vatten låtit göra en undersökning riktad till ansvariga för dricksvattenproduktionen i dessa kommuner. På frågan om vilka de största hindren är för att kommunerna ska lyckas införa nya och / eller förbättra redan inrättade vattenskyddsområden är
det vanligaste svaret att ”Länsstyrelsen prioriterar inte handläggning av vattenskyddsområden”. Det näst vanligaste svaret var att: ”Det finns för stort motstånd från medborgare och / eller intressegrupper”.

För att ta reda på Länsstyrelsernas handläggning av ärenden om vattenskyddsområden lät vi göra en rundringning till samtliga 21 länsstyrelser. Den genomsnittliga handläggningstiden uppgår enligt
undersökningen till knappt två år. De fyra länsstyrelser som haft de längsta handläggningstiderna är Stockholm, 10 år, Örebro, 9 år, Östergötland 8 år samt Jönköping 7 år.

När det gäller olika intressenters inställning visar undersökningen att stödet för att etablera nya och utökade vattenskyddsområden är starkt hos såväl allmänhet som politiker. Däremot uppgav över hälften (53 %) av de tillfrågade uppger att jordbruket bedriver ett aktivt motstånd mot att införa nya vattenskyddsområden.

För att undersöka medborgarnas inställning i frågan lät Svenskt Vatten Sifo göra en opinionsundersökning i april 2013. En övervägande majoritet, 85 %, av svenska folket svarade att det
är rimligt att förbjuda markägare att bedriva verksamhet på sin mark för att på så sätt säkra den framtida tillgången på rent dricksvatten. Stödet att hävda vattenintresset är stort i alla åldersgrupper, bland kvinnor och män, i städer och på landsbygd, bland LO-medlemmar, liksom bland egenföretagare.

- Arbetet med att inrätta nya, och revidera äldre, vattenskyddsområden går i nuläget alldeles för sakta. Många aktörer är inblandade och de nationella föreskrifter och riktlinjer som finns blir ofta ifrågasatta av motstående intressen med krav på ytterligare utredningar. Detta gör arbetet trögt, ineffektiv och mycket krävande, säger Johanna Lindgren.

- För att få ett bra vattenskydd måste Länsstyrelserna prioritera frågan högre och nationella myndigheter måste ta ett större ansvar för att vägleda kommunerna. Undersökningarna visar att
vattenintresset har ett stort stöd hos allmänheten och nu behöver vi politikernas engagemang i att driva frågan om vattenskydd, avslutar Johanna Lindgren.