Försiktig trend mot ökande VA-avgifter

Årets taxesammanställning visar att landets kommunala vattentjänstverksamheter har påbörjat en försiktig trend mot att höja taxan lite mer än enbart för att kompensera för den normala kostnadsökningen. Detta för att skapa utrymme för större investeringar i infrastrukturen. Spridningen är dock stor sett över hela landet.

Vattentjänstbranschen befinner sig i början av en period där stora investeringar ska genomföras. Branschorganisationen Svenskt Vatten har mot denna bakgrund under flera år bedrivit ett förnyelseprojekt som bl a innebär att kommunerna ska gå igenom ledningssystemens status och behov av förnyelse, se över vatten- och reningsverken inklusive gå igenom vilka åtgärder som nya miljö- och säkerhetskrav ställer samt se över behovet av klimatanpassningsåtgärder. Det är därför inte förvånande att en försiktig trend mot ökade investeringar och därmed höjda VA-avgifter nu kan skönjas.

Årets taxehöjningar sker främst i tillväxtkommuner och kommuner som också är attraktiva som fritidskommuner. Det är i dessa kommuner som nybyggnation av ledningsnät och annan infrastruktur är tydligast. Det är sannolikt också enklare att få acceptans för nödvändiga taxehöjningar i kommuner där fastighetsvärdet påverkas positivt.

I kommuner med avfolkningsproblematik eller svag tillväxt kan visserligen samma behov föreligga, men det är betydligt svårare att motivera och få acceptans för ökade kostnader. Med händelser som cryptosporidiumutbrottet i Östersund och Skellefteå i färskt minne måste dock varje kommun tänka på säkerhetsaspekterna och genomföra de investeringar som bedöms nödvändiga för att tillförsäkra kommuninnevånarna ett tjänligt kranvatten och en i övrigt driftsäker och miljömässigt hållbar vattentjänstverksamhet.

Statistiken avseende taxor för vatten och avlopp för 2012 visar att medelhöjningen ligger på ca 4,5 %, men är väldigt ojämnt fördelad över landet.

- Man kan känna viss oro för att många kommuner inte alls höjer sin VA-taxa, säger Lena Söderberg, VD i Svenskt Vatten.

- Analyser visar att vattentjänstsektorn behöver tredubbla sina investeringar under kommande 20-årsperiod för att klimatanpassa, förnya, säkra och öka reningsgraden. Branschen är under stark utveckling med en pågående generationsväxling innebärande fler välutbildade unga medarbetare med tydligt miljöfokus. Allt fler aktörer går samman för att bilda starkare enheter för att möta framtidens krav. Glädjande kan vi i årets taxestatistik se en antydan till ett trendbrott, med fler kommuner som tar höjd för ökade satsningar, säger Lena Söderberg.

Årets sammanställning av statistiken visar att den genomsnittliga årskostnaden för boende i en ”normalvilla” är 5 068 kronor. Billigast är det i Tibro, där årskostnaden är 2 869 kronor. För en lägenhetsinnehavare är det billigast i Stockholm/Huddinge som har en årskostnaden som är 1 492 kronor samtidigt som den genomsnittliga årskostnaden för riket är 3 136 kronor.

Kostnaden för vattentjänsterna varierar kraftigt mellan landets kommuner. De viktigaste orsakerna till det är om kommunen har en tät eller utspridd bebyggelse, vilket har stor betydelse för hur långt ledningsnät som krävs, om kommunen måste ha många små anläggningar eller har få stora anläggningar som ger stordriftsfördelar, vilken vattenkvalitet man har i råvattentäkten, kapitalskulden och räntesatserna samt hur mycket man behöver underhålla sin infrastruktur för att garantera en säker drift.

Vatten- och avloppsverksamheten finansieras via avgifter som betalas av fastighetsägarna, för lägenhetshushållen integreras denna avgift i hyran.

Om du vill veta mer om de lokala förutsättningarna är representanter för de kommunala vattentjänstverksamheterna i respektive kommun bäst att kontakta. Du finner kontaktinformation i Svenskt Vattens medlemsmatrikel som finns på vår hemsida under fliken Medlemmar.

Mer underlag till taxor 2012, för riket, läns- och kommunvis finns att hämta på:

 http://www.svensktvatten.se under fliken Medlemmar/Statistik