Årets kommunala VA-taxor är nu sammanställda

VA-avgiften för en normalvilla höjdes med i medeltal 4,0 % 2014. Samtidigt har en relativt stor andel av kommunerna inte justerat sin taxa alls. En möjlig förklaring är naturligtvis att behovet inte förelegat men kan också innebära att vissa kommuner inte hunnit analysera långsiktiga investeringsbehov och upprätta hållbara flerårsprognoser.

Hälsosamt och rent dricksvatten och system för rening av vårt avloppsvatten så att sjukdomar inte sprids och vattenmiljön i övrigt kan hållas på en god nivå, hör till de grundläggande välfärdstjänsterna. Ett lands utvecklingsnivå kan ofta mätas i hur väl dessa vattentjänster fungerar. I Sverige har vi goda förutsättningar och väl utbyggda system, men det finns utmaningar inför framtiden.

- Svenskt Vatten bedömer att taxehöjningarna kommer att öka i framtiden och rekommenderar att kommunerna regelbundet  ser över sina investeringsbehov och  då också justerar taxorna  när detta behövs, säger Anna Linusson, VD hos Svenskt Vatten.

Svenskt Vatten sammanställer varje år taxestatistik baserat på de uppgifter som kommunerna lägger in i databasen VASS. Jämförelsen görs för avgifter för en ”normalvilla”, s.k. typhus A , och flerfamiljshus, s.k. typhus B .

Det finns två typer av avgifter: brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Anläggningsavgifterna är en engångsavgift för att ansluta sig till kommunalt VA. Brukningsavgifter är den avgift man betalar årligen för vatten och avlopp.

En normalvilla betalar år 2014 mellan 247 och 889 kr per hushåll och månad i brukningsavgift eller mellan 2 och 7 öre per liter.  Ett lägenhetshushåll i typhus B betalar mellan 124 och 656 kr per månad eller mellan 1,5 och 8 öre per liter.

Spridningen i taxa beror i första hand på skillnader i förutsättningar som kommunernas storlek, befolkningstäthet, topografi, möjlighet till regionala anläggningar etc. Till det kommer vissa historiska faktorer som när investeringar är gjorda och hur dessa har skrivits av.

- Statistiken ger en splittrad bild då närmare en tredjedel av kommunerna i  år inte justerat taxan eller till och med sänkt den.  Samtidigt som det, förutom generella kostnadsökningar, finns ett relativt stort investerings- och reinvesteringsbehov i vattentjänstbranschen, säger Anna Linusson. 

Det faktorer som pekar på att kostnaden för att tillhandahålla vatten- och avloppstjänster kommer att öka i framtiden är:

• Idag är en stor del av kommunernas anläggstillgångar för vatten och avlopp (ledningsnät, avloppsreningsverk och dricksvattenverk) avskrivna. När nödvändiga investeringar görs för att förnya denna infrastruktur kommer därför taxan att behöva höjas markant.

• Förnyelsetakten av ledningsnät behöver öka.

• Anpassningen till ett förändrat klimat, som kommer att behöva göras,  innebär investeringar i både vattenverk, avloppsreningsverk och ledningsnät.

• Miljökraven ökar.

Analyser visar att vattentjänstsektorn måste genomföra markanta investeringsökningar under de kommande 20 åren för att klara dessa utmaningar.

Svenskt Vatten bedömer att brukningstaxorna i många kommuner framöver kan behöva öka mer än de 4 % som varit den ungefärliga årliga genomsnittliga höjningen. Det är därför viktigt att kommunerna ser över sin VA-verksamhet och kritiskt granskar taxan redan nu för att se hur man ska kunna möta dessa utmaningar.

 I höst lanserar Svenskt Vatten ett hållbarhetsindex, ett verktyg som ska underlätta för kommunerna att identifiera åtgärds- och investeringsbehov för hela verksamheten och i kommunikationen mellan verksamhet och politiskt ansvariga. Målet är att detta verktyg även ska möjliggöra väl underbyggda beslut om taxan.

Mer information om taxorna, bl a kommun- och länsvis, finns under denna länk: http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Management/VASS/Taxa/