SVU-rapport: Löst organiskt kol i dricksvatten ... (dricksvatten)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2015-13 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Löst organiskt kol i dricksvatten – en syntes av erfarenheter av GenoMembranprojektet
Författare: Stephan J. Köhler och Elin Lavonen, institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Uppsala
Område: Dricksvatten
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2015-13.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand! 

Sammandrag: Membranfiltrering är en någorlunda ny process som kan komma till användning i vattenverk som har ökande halter organiskt kol. Resultaten visar att en kombination av olika tekniker för beskrivning av organiskt kol är framgångsrik för att förstår och kvantifiera beredningsprocesser och hur olika råvatten skiljer sig åt. 

Sammanfattning: Projektet Genomembran har pågått i tre år i samarbete mellan Institutionen för vatten och miljö på SLU och ett antal vattenverk, bland annat hos Norrvatten, Sydvatten och Vivab. Projektet har studerat a) skillnader i råvattenkvalitet med avseende på organiskt kol, b) hur effektiva olika beredningsprocesser är att avskilja organiskt kol, c) vilka typer av organiskt kol som avskiljs i olika beredningssteg, särskilt vid membranfiltrering, samt d) vilka olika analystyper som bör användas för att kunna följa beredningen bättre.

Under senare år har många ytvatten i Sverige blivit brunare. Färgökningen orsakas förmodligen av förändringar i markanvändning och i klimatet, samt att vattnen återhämtar sig från försurning. Ökad färg hänger i många fall ihop med höga halter organiskt kol i vattnet. Organiskt kol är en naturlig produkt från nedbrytning av växter och annat organiskt material och är inte farligt för människan. Av flera olika skäl vill man tillverka ett dricksvatten med så låg halt organiskt kol som möjligt. Ur estetisk synvinkel bör vattnet inte vara brunt. Av hälsoskäl bör kolet avlägsnas eftersom det kan användas av bakterier som näringskälla. Dessutom kan kolet äventyra reningsprocessernas funktion i vattenverket. Ökande halter av organiskt kol leder till högre produktionskostnader i vattenverket.

Nuvarande beredningsprocesser kan bara ta bort en viss typ av organiskt kol, och även av den avskiljningsbara delen finns det alltid rester kvar. Membranfiltrering är en någorlunda ny process som kan komma till användning i vattenverk för att avskilja organiskt kol. Men innan membranen kan börja användas på ett vattenverk måste pilotförsök genomföras för att avgöra hur mycket organiskt kol som blir kvar i just det aktuella vattnet.

Humus i råvattnet utgörs främst av två olika typer, en terrester humus som kan tas bort genom fällning och en autokton humus som inte kan tas bort genom fällning. Optiska metoder som mätning av absorbans och flourescens är snabba och kostnadseffektiva verktyg för att bedöma hur beredningen påverkas av varierande råvattenkvalitet och vilka beredningssteg som är särskilt effektiva. Baserat på ett fåtal olika optiska parameter kan råvatten karakteriseras för att underlätta valet av nya beredningssteg.

Medan fällning och flockning nästan enbart tar bort terrester humus lyckas nanofiltrering ta bort ett mycket bredare spektrum av humusämnen. Nanofiltrering reducerar halten organiskt kol med upp till 90 procent, medan fällning sällan avskiljer mer än 50 procent. De stora variationer som förekom mellan optiska parametrar hos råvatten från olika vattenverk jämnas ut efter fällning. Detta gör det möjligt att använda enkla samband mellan absorbans och humushalt för att följa och bedöma beredningen från olika vattenverk. För detta krävs bra kvalitetskontroll genom hela analyskedjan samt att data korrigeras för höga halter av järn och nitrat som påverkar de optiska egenskaperna. Förändringar som sker i andra beredningssteg som exempelvis kolfilter, UV-desinfektion och kemisk desinfektion kräver mycket hög analysnoggrannhet.

Sökord: Nanofiltration, humusämnen, flourescens, absorbans, råvattenkvalité
Keywords: Nanofiltration, natural organic matter, flourescence, absorbance, water quality

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista för SVU-rapport 2015-13

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.