SVU-rapport C SLU2013-061: System för återföring av fosfor i källsorterade fraktion av urin, fekalier, matavfall och i liknande rötat samhälls- och lantbruksavfall (Avlopp & Miljö)

Information om ny c-rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Serie C används för redovisning av projektresultat i annan form än ordinarie SVU-rapporter. I de flesta fall har SVU bidragit till projektet men ej varit huvudfinansiär och därför ej gjort rapporten själv. I några fall är rapporteringen ej i rapportform.

Nr: C SLU2013-061
Titel: System för återföring av fosfor i källsorterade fraktion av urin, fekalier, matavfall och i liknande rötat samhälls- och lantbruksavfall
Författare: Håkan Jönsson, Åke Nordberg, Björn Vinnerås, Institutionen för energi och teknik, SLU
Område: Avlopp & Miljö

Sammandrag: Rapporten går igenom hur mycket fosfor och kväve som kan återföras till odling genom källsortering av urin, fekalier, klosettvatten och matavfall, samt vilka konsekvenser detta kan ha på energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Några vanliga tekniker för att koncentrera fosforn i gödsel gås också igenom. 

Sammanfattning: Rapporten behandlar system för återföring av fosfor från källsorterade fraktioner av urin, fekalier och matavfall, samt teknik för att omfördela fosfor från djurgårdar med fosforöverskott till gårdar med underskott. Arbetet har finansierats av Naturvårdsverket inom regeringsuppdraget M2012/317/Ke Uppdrag om hållbar återföring av fosfor. Rapporten belyser effekter på Giftfri miljö och God bebyggd miljö och i viss mån klimatpåverkan och energianvändning.

Större delen av fosforn i gödsel och rötrest kan med befintlig teknik (centrifug eller skruvpress) separeras ut i en fast fraktion vars vikt endast är ca 10 % av det urspungliga materialets. Detta underlättar transport av fosfor från gårdar med överskott till gårdar med brist. Genom effektivt stöd till införandet av denna teknik bör fördelningen av fosfor i jordbruket snabbt kunna förbättras.

Klosettvatten‐(KL‐)sortering, d.v.s. att toalettavlopp samlas separat, hygieniseras och återförs som gödsel, kan väsentligt förbättra återföringen av växtnäring från avlopp och ger samtidigt flera andra miljöfördelar. Kadmium‐fosforkvoten i källsorterat KL‐vatten är 11‐13 mg kadmium per kg fosfor, vilket är lägre än i naturgödsel. Införande av KL‐system ger en kraftig reduktion av spridningen av humanpatogener och antibiotikaresistenta bakterier till miljön. Systemet minskar också utsläpp av hormoner och läkemedelsrester liksom av övergödande ämnen till vatten, speciellt vid bräddning. Införandet av KL‐sortering skulle totalt sett minska utsläpp av växthusgaser och användningen av energi och dessutom ge god potential för sambehandling med matavfall. Systemet passar i storstadoch i glesbygd. Det finns redan ca 122 000 anläggningar med slutna tankar i Sverige och det källsorterade KL‐vattnet från dessa kan snabbt återföras till kretsloppet.

Källsorterad urin har låga tungmetallhalter, kadmium‐fosforkvoten är endast 0,3‐2 mg kadmium per kg fosfor. Urinsortering ger synergier i form av stor reduktion av hormoner och läkemedelsrester och minskade utsläpp av övergödande ämnen till vatten, speciellt vid bräddning. Utsläppen av växthusgaser och energianvändningen minskar, men synergierna är mindre än för KL‐sortering, då spridningen av humanpatogener knappt påverkas och sambehandling med matavfall inte är trolig.

Källsorterat matavfall från hushåll har en högre kadmium‐fosforkvot (ca 37 mg kadmium per kg fosfor) än källsorterad urin eller KL‐vatten, men matavfall från andra källor, t.ex. livsmedelshandel, är troligen renare. Mängden fosfor som återförs med rötat matavfall är redan idag lika stor som den skulle bli om KL‐vattnet från alla befintliga tankar återfördes till lantbruk och utbyggnadstakten är hög. Det finns stora möjligheter till synergi med KL‐system genom samhantering och –behandling.

Gödsel från källsorterade produkter bedöms ha god acceptans. För att öka återföringen av källsorterad avloppsnäring behövs organisatoriska förbättringar, information, utbildning om kretsloppssystem och ett miljömål som inkluderar kväve.

Sökord: Fosfor, kväve, källsortering, urin, fekalier, matavfall, gödsel, näringsutnyttjande
Keywords: Phosphorus, nitrogen, source separation, urine, faeces, food waste, manure, nutrient recycling

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
C_SGC Rapport 271, Hållbara system för biogas från avlopp och matavfall,
Hamse Kjerstadius, Åsa Davidsson & Jes la Cour Jansen, Lunds Tekniska Högskola
2012-10, Återvinning av fosfor och energi ur avloppsslam genom termisk
behandling i fluidiserad bädd – Utvärdering och optimering av prestanda för slutprodukten,
Nils Skoglund och Dan Boström, Umeå universitet, Alejandro Grimm och Marcus Öhman, Luleå tekniska universitet
2011-16, Fosfor och dess växttillgänglighet i slam- en litteraturstudie,
Kersti Linderholm, Silvbergs Miljöteknik AB
2011-09, Kväveberikning och skogsgödsling med torkat granulerat avloppsslam,
Kenneth Sahlén, Margareta Söderström, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Umeå,
Thomas Mård, SYVAB, Himmerfjärdsverket, Grödinge
C U2005-06, 22-130, Utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall (rvf), Katarina Starberg
C RKA 44, 28-102, System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll, Ola Palm, JTI
2008-10, Återvinning av näringsämnen ur svartvatten – utvärdering projekt Skogaberg,
Pascal Karlsson, Peter Aarsrud, Mark de Blois
2008-08, Anaerob behandling av hushållsspillvatten och klosettavlopp blandat med organiskt hushållsavfall - resultat från Sjöstadsverket,
Stockholm, Daniel Hellström, Lena Jonsson, Åke Nordberg, Lars-Erik Olsson

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.