SVU-rapport 2014-20: Nationell screening av perfluorerade föroreningar (PFAA) i dricksvatten (dricksvatten)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr:  2014-20 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Nationell screening av perfluorerade föroreningar (PFAA) i dricksvatten
Författare: Katrin Holmström, Sandra Wetterstrand, Sweco Environment; Gullvy Hedenberg, Svenskt Vatten
Område: Dricksvatten

Sammandrag: Projektet analyserar rå- och dricksvatten från hela Sverige, och syftade till att belysa vilka olika typer och halter av PFAA som kan förekomma i olika typer av vattentäkter, samt hur vanligt det är med problematiska halter av PFAA i rå- och dricksvatten i Sverige. 

Sammanfattning: Perfluorerade ämnen (PFAA) är en stor grupp ämnen med förmåga att ansamlas i levande organismer och orsaka toxiska effekter.

Tidigare användning av släckskum (AFFF) är en viktig källa till PFAA-förorenade marker och vatten. Två av de historiskt mest använda PFAA i AFFF är PFOS och PFOA, men en mängd andra PFAA kan också ha ingått. Användning av PFOS i släckskum är idag förbjuden, men andra PFAA kan fortfarande förekomma i släckskum.

PFAA är vattenlösliga, och följer därför vattnets rörelser efter utsläpp. PFAA adsorberar till viss del till mark (beroende på marktyp) men kan följa med vattnet och nå grundvatten, och därmed förorena marken ända ned till berg.

PFAA från bland annat brandövningar har i flera fall nått grundvatten eller ytvattentäkter, vilket har orsakat total eller delvis stängning av vattenverk och brunnar, samt tvingat vattenproducenter att installera mycket dyra filterlösningar.

I denna studie erbjöds Svenskt Vattens medlemmar att delta i en screeningstudie och skicka in prover från sina råvatten eller dricksvatten för analys av PFAA. Medlemmar som analyserat sitt vatten i egen regi har också bidragit med analysresultat för sammanställning. Rapporten sammanfattar och utvärderar analysresultaten från undersökningen, samt de ytterligare provresultat som skickats in.

I studien påvisades PFAA i dricksvatten i 52 av de 236 proven (22 %). PFAA var vanligast förekommande i vatten från ytvattentäkter. Den vanligast förekommande enskilda PFAA var PFOS, följd av PFOA, men även PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFBS, PFHxS samt 6:2 FTS kunde detekteras. PFAA med längre kolkedjor än 8 detekterades inte i något prov. Endast i fyra prov låg de sammanlagda halterna av PFAA över livsmedelsverkets åtgärdsgräns, varav ett prov också överskred det hälsobaserade riktvärdet. De berörda producenterna kontaktades och uppmanades att följa upp sina dricksvattentäkter med ytterligare analyser.

Resultaten från de vattenproducenter som bidrog med sina provsvar för kännedom och sammanställande kan inte direkt jämföras med de prov som analyserats i denna studie då rapporteringsgräns och antalet analyserade parametrar skiljer sig åt. De sammanfattande resultaten överensstämmer dock i stort med de resultat som framtagits i denna studie.

Resultaten från studien ger en ögonblicksbild av dricksvattensituationen i landet, vad gäller förekomst av PFAA. Den underlättar tolkning av enskilda resultat, och kan utgöra underlag för prioritering vid kommande arbete med vidare kemiska analyser, reningsinsatser och uppströmsarbete.

Sökord: PFOS, PFOA, PFAS, PFAA, AFFF, perfluor, brandövning, brandsläckskum, analys
Keywords: Firefighting foam, drinking water, chemical analysis, perfluorinated

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
2014-17, Vattenskydd – inventering av vägledningar och riktlinjer, Cristina Frycklund
2012-14, Genomträngning av kemiska markföroreningar till dricksvatten i distributionsnätet, Magnus Bäckström, Maria Eklund och Ann-Sofie Wikström, Vatten & Miljöbyrån AB
2010-08, Riskanalys från råvatten till tappkran, Andreas Lindhe

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.