SVU-rapport 2014-10: Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten (avlopp & miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2014-10 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten
Författare: Jennie Amneklev, Bo Bergbäck, Louise Sörme, Ragnar Lagerkvist, Maria Kotsch, Anna Augustsson
Område: Avlopp & Miljö

Sammandrag: Silver och vismut är prioriterade enligt REVAQ. Genom en substansflödesanalys identifierades källor för dessa metaller till Henriksdals reningsverk i Stockholm, 2012. Källor motsvarande 56 % av uppmätt mängd silver och 49 % av uppmätt mängd vismut i slam kunde identifieras. Strategier för åtgärder diskuteras.

Sammanfattning: Silver och vismut är två metaller som på sikt kan anrikas i mark i samband med slamspridning och som därför är prioriterade enligt REVAQ, ett certifieringssystem för svenska reningsverk.

I Naturvårdsverkets förslag till ny författning (slamförordning) föreslås gränsvärden för bland annat silver. Silver är en toxisk tungmetall med antibakteriella egenskaper som ger skadliga effekter på båda människors hälsa och miljö redan vid låga koncentrationer. Vismut är en tungmetall som anses vara ”ogiftig” men som också kan ge skadliga effekter vid högre koncentrationer.

En substansflödesanalys utfördes för båda metallerna för att kartlägga inflödet till, stocken (upplagrad mängd i teknosfären) och utflödet från Stockholm under 2012. Avgränsning har gjorts till utflöden som hamnar i avloppsvattnet och på det sättet påverkar Henriksdals reningsverk. Utflödet i substansflödesanalysen blir därmed lika med ett inflöde till reningsverket. Fokus ligger på diffusa utsläpp av silver och vismut, men identifierade punktkällor räknas in i det slutliga resultatet med målet att förklara så mycket som möjligt av de uppmätta halterna av silver och vismut i Henriksdals reningsverk. Källor som har ett utflöde till avfall eller återvinning har inte inkluderats i denna rapport.

För år 2102 uppmättes en tillförsel av 61 kg silver och 116 kg vismut för Henriksdals reningsverk i Stockholm. Källor har identifierats för ca 56 % av uppmätt silver och 49 % av uppmätt vismut i denna studie. De källor med störst bidrag silver bedöms vara textilier (19 %), urin och fekalier (från bland annat amalgamfyllningar och föda) (15 %) samt städprodukter (7 %). För vismut är det kosmetika (23 %), plast (13 %) samt fordonstvättar (9 %) som bedöms vara källor med störst bidrag.

Utifrån erhållna resultat föreslår vi några åtgärder/strategier för reduktion av silver respektive vismut i urbant avloppsvatten. Vi diskuterar även aktörer som har möjlighet/rådighet att genomföra åtgärderna (Svenskt Vatten, avloppsreningsverk, myndigheter, producenter, verksamhetsutövare samt individer/konsumenter). En strategi som föreslås är att myndigheter ska informera och påverka producenter och verksamhetsutövare när det gäller silver och vismut i olika produkter samt verka för ändrad lagstiftning. Producenter kan ta ett eget ansvar att minska silver- och vismutinnehåll i produkter. Två identifierade kunskapsluckor och potentiella källor är silver i städprodukter samt vismut i plast.

Sökord: Silver, vismut, substansflödesanalys, urbant avloppsvatten, slam
Keywords: Silver, bismuth, substance flow analysis, urban wastewater, sewage sludge

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
2014-03, Bedömning av påverkan frånlakvatten inom REVAQ – metodik för farliga ämnen, John Sternbeck, Mats Allmyr och Sofia Frankki
2013-12, Flödesanalys av spårelement från källa till slam – Ett stöd i uppströmsarbetet, Hans Bertil Wittgren och Frida Pettersson
2012-18, Silver i produktkedjan: Från konsumentvaror till avloppsslam med aktörsperspektiv, Derek Diener och Ulrika Palme, Miljösystemanalys, Energi och miljö, Chalmers tekniska högskola
2010-02, Övervakning av prioriterade ämnen i vatten och slam från avloppsreningsverk i Stockholm, Maria Pettersson, Cajsa Wahlberg

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.