SVU-rapport 2014-06: Dräneringsvatten från begravningsplatser (Rörnät, klimat, avlopp och miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2014-06 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Dräneringsvatten från begravningsplatser
Författare: P-A Camper, WSP Samhällsbyggnad
Område: Rörnät, klimat, avlopp och miljö

Sammandrag: Dräneringsvattens innehåll av patogener och tungmetaller från begravningsplatser har uppmärksammats under flera år. Det finns flera lagar som reglerar hur det ska hanteras. Vattnet från begravningsplatserna leds ofta till det kommunala ledningsnätet. Rapporten redovisar praktiska erfarenheter och råd från både Sverige och utlandet.

Sammanfattning: Begravningslagen och Begravningsförordningen styr begravningsplatserna i Sverige. Dessa drivs oftast av församlingarna i Svenska kyrkan, men även kommuner kan ta på sig detta ansvar. Huvudmännen för begravningsplatserna får ta ut en avgift för att täcka sina kostnader. Miljöbalken definierar vatten som avvattnar en begravningsplats som avloppsvatten. Utsläpp av detta vatten är en miljöfarlig verksamhet. En begravningsplats har strikt uppdelade ytor för kistbegravningar, minneslundar och askgravar. Då en begravd kropp ska förmultnas med en luftad process får marken inte vara dränkt, därför används dränering för att sänka grundvattnet.

Vatten från begravningsplatser i utlandet visar höga halter av bakterier. Detta skiljer sig från flera svenska erfarenheter. Många av de utländska provtagningarna är utförda under en längre tid vilket kan vara en delförklaring till skillnaderna. Gemensamma erfarenheter är höjda halter av närsalter och låga halter av tungmetaller. Kraven på hur vattnet ska hanteras skiljer sig mellan olika länder. Flera länder och organisationen WHO anger hårdare regler än i Sverige.

En enkät gick ut till Sveriges kommuner för att få en kunskap om hur man hanterar vatten från begravningsplatser. 60 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 20 %. 35 kommuner tog emot vatten från en eller flera begravningsplatser, medan 18 inte tog emot vatten.15 kommuner hade uppdelning av dränerings- och dagvatten, medan 20 inte hade en sådan uppdelning. I sju kommuner leds vattnet till spillvattennätet medan i 13 leds det till dagvattennätet. Två kommuner utförde kontroll av vattnet. Två kommuner reglerade ersättningen enligt särskild taxa medan 15 följde sin VA-taxa.

Ett flerårigt arbete har gjorts på Håjums begravningsplats av Trollhättans kyrkosamfällighet för att få kunskap om vattnet. På Håjums begravningsplats finns dränering och en modifierad markbädd för rening av vattnet. Halterna av BOD7, COD och TOC var genomgående låga. Markbädden reducerade totalfosforn med ca 75 %. Patogener mättes i form av E.coli och 35° koliforma bakterier. Då markbädden varit i drift efter några år sker en 40–50 % reduktion av de koliforma bakterierna. Inkommande halter av E.coli är ofta under detektionsnivån, men vid de tillfällen då halterna stiger sker det en reduktion. Halterna av tungmetaller var generellt låga. Vid provtagningarna uppmättes en reduktion av bly, medan halterna av koppar, kvicksilver och silver inte reducerades.

Prover på orenat dräneringsvatten visar att detta inte bör släppas till dagvattennätet utan en rening i markbädden.Provtagningen har varit underlag för beslut om vattnet ska ledas till kommunens dagvatten- eller spillvattenledningar. Dagens rening av dräneringsvattnet innan det leds till dagvattennätet godkändes 2013 av Trollhättans miljöförvaltning.

Råd för hur dräneringsvattnet kan hanteras vid nya begravningsplatser och förslag för att öka säkerheten på existerande begravningsplatser anges i rapporten.

Sökord: Begravningsplatser, kyrkogårdar, dräneringsvatten, avlopp, förorenat vatten, dagvatten, grundvatten, miljöpåverkan, miljörisker, hälsorisker, tungmetaller, regler
Keywords: Cemeteries, drainage water, runoff water, storm water, groundwater, water pollution, environmental health, heavy metals, legislations, regulations 

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.