SVU-rapport 2014-01: Bräddning från ledningsnät ... (Avlopp & Miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2014-01 (publicerad 20140127, numera allmänt tillgänglig)
Titel: Bräddning från ledningsnät – vägledning för att kontrollera, rapportera och bedöma miljöbelastning på recipient
Författare: Åsa Bengtsson Sjörs, WSP
Område: Avlopp  & Miljö (Rörnät & Klimat)

Sammandrag: Rapporten ger en vägledning för en bättre och effektivare kontroll på bräddning från avloppsledningsnät. Syftet är att i slutändan uppfylla mål för att minska övergödning och hälsorisker som orsakas av bräddning.

Sammanfattning: Bräddning från avloppsledningsnät(fotnot 1)  leder till utsläpp av övergödande ämnen och smittämnen. Flera myndigheter har därför uppmärksammat bräddning ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv. Det finns idag stora brister i dokumentation om bräddningars omfattning och frekvens, liksom i kommunernas kontroll och redovisning av dessa utsläpp.

Att få bättre kontroll på bräddning från ledningsnät krävs en inventering av bräddutlopp och därefter bör man genomföra mätningar i prioriterade bräddpunkter och ev. modellberäkning för huvudavloppsledningsnätet. Denna rapport kan ses som en verktygslåda i samband med mätningar, modellberäkningar och bestämning av föroreningsmängder från bräddning. Ett förväntat mervärde av en bättre kontroll på bräddning är att lättare kunna bedöma behovet av åtgärder. Att reducera bräddning måste avvägas mot andra angelägna åtgärdsinriktningar.

Schablonmässiga metoder för att räkna om bräddfrekvens/bräddtid till bräddflöden och volymer är alltför osäkra och det finns tyvärr ingen ”Quick fix” av bristfälligt mätunderlag. Kvaliteten på indata är en stötesten, och man bör genomföra kvalificerade nivå- eller flödesmätningar i prioriterade bräddpunkter. Förståelsen av svårigheten att erhålla data med hög kvalitet är viktig i detta sammanhang.

För att värdera påverkan i vattensystemet dit bräddningen sker är en förutsättning att få kontroll på bräddvattenvolymer. Utgångspunkten är den enskilda bräddpunkten och dess recipient. Bidraget från bräddpunkter med avseende på övergödning är av intresse i kommunernas arbete med lokala åtgärdsprogram för att kunna följa miljökvalitetsnormer för vatten (MKN). För att förenkla detta arbete är det fördelaktigt att hantera bräddata och nederbördsregistrering med en geografisk koppling, exempelvis i VA-verksamhetens kartsystem.

Hälsorelaterade risker, som bräddning från avloppsledningsnätet kan orsaka, är nedskräpning och bakteriell påverkan på badplatser samt förorening av vattentäkter. En förutsättning att kunna bedöma risker är att ta fram ett trovärdigt influensområde (bedömd transporttid) för bakteriernas spridning.

Det finns svårigheter med att presentera bräddstatistik på kommunal nivå trots att dataunderlaget är tillfredställande. Det kan vara svårt att utvärdera verksamhetsmål i minskad bräddning från ledningsnät eftersom nederbördsmönster varierar. För att påvisa att åtgärder har gett effekt kan man välja ut en eller några prioriterade bräddpunkter och göra en noggrann utvärdering (mätning) kopplat till nederbördsdata. Modellberäkning är också ett bra sätt att påvisa eventuella förbättringar i systemen.

Fotnot 1: Bräddning från ledningsnät definieras enligt Bräddning: utsläpp av orenat avloppsvatten beroende av hydraulisk överbelastning i ledningsnätet eller pumpstationen. Nödbräddning: utsläpp av avloppsvatten beroende på driftstörning, ombyggnation eller underhållsarbete i ledningsnät/pumpstation. I denna rapport används ordet ”bräddning” som inkluderar båda dessa typer.

Sökord: Bräddning, avloppsledningsnät, mätmetoder, hydraulisk beräkning, hydraulisk modellering, föroreningsmängd, utspädningseffekt, recipient, övergödning, hälsorisk, bräddstatistik, åtgärdsarbete
Keywords: Combined Sewage Overflow (CSO), sewage, monitoring, flow gauge, hydraulic modelling, hydraulic parameters, first flush, microbial risk, eutrophication, surface water, measures 

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.