SVU-rapport 2013-24: Från bioavfall till bionäring – hållbara kretslopp med rötning och gödsling (Avlopp & Miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2013-24 (publicerad 20131217, numera allmänt tillgänglig)
Titel: Från bioavfall till bionäring – hållbara kretslopp med rötning och gödsling
Författare: Kenneth Sahlén, Inst. för skogens ekologi och skötsel, SLU, Umeå; Thomas Andersson och Nina Åkerback, Yrkeshögskolan NOVIA, Vasa, Finland
Område: Avlopp & Miljö

Sammandrag: Rötning i lab-skala av olika substrat har undersökts, liksom effekter av skogsgödsling med torkad rötrest. Skogsgödsling ger 40–50 % tillväxtökning, utan risk för utlakning av näringsämnen och tungmetaller. Gödsling med 1 ton Bionäring (torkad rötrest) ökar koldioxidupptagningen i träden med 6 ton och motverkar således växthuseffekten.

Sammanfattning: I samhällets utveckling mot ekologisk hållbarhet ingår bl a ökad återanvändning av material och näringsresurser samt minskad användning av fossilt baserade råvaror för tillverkning av produkter och energiframställning. I biogasanläggningar utvinns energi från organiskt material som avloppsslam och matavfall. Den rötrest som återstår utgör en växtnäringsresurs.

Syftet med detta projekt har varit att undersöka effekter av typ av organiskt material på gasproduktionen vid rötning och rötrestens egenskaper, samt att undersöka tillväxt- och miljöeffekter av användning av torkad granulerad/pelletterad rötrest som skogsgödsel. Gödslingseffekterna undersöktes i skogsgödslingsförsök med torkad och granulerad/pelletterad rötrest, anlagda mellan 2001 och 2011 i både försöksskala på små provytor och praktisk skala med traktorspridning i Sverige och Finland. Begreppet Bionäring, med specificerade egenskapskrav, infördes för den använda rötresten.

Kvävehalten i Bionäringen varierade mellan 1,1 och 4,8 % och fosforhalten mellan 1,2 och 4,2 %. Halten av tungmetaller låg under gränsvärdet för tillåten användning av avloppsslam på åkermark i Sverige. Doseringen vid gödsling varierade mellan 4 och 20 ton/ha, motsvarande mellan 150 och 900 kg N/ha.

Trädtillväxten ökade med upp till 160 % efter 2–3 år i gödslingsförsök anlagda 2009–2011. I ett av åtta bestånd erhölls ingen ökad tillväxt. I tre försök i provyteskala från 2001–2006 var tillväxtökningen efter 7–12 år i genomsnitt 15–30 % för mineralgödsel och 30–65 % för Bionäring med dosering 300–600 kg N/ha. Träaska gav 7 % tillväxtökning. Barranalyser visade en förhöjd halt av både kväve och fosfor under 2–8 år efter gödsling med Bionäring.

Halterna av NH4-N och NO3-N i markvattnet på 50 cm djup var som högst 0,7 resp. 0,2 mg/l med Bionäring i dosering 522kg N/ha. Inga förhöjda halter av Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb och Zn kunde påvisas i markvattnet. Markrespirationsförsök visade ingen effekt av gödsling på markmikroorganismernas aktivitet. Försök med sekventiell lakning i laboratorieskala av Bionäring, visade ingen förhöjd risk för utlakning av kadmium och koppar i skog i jämförelse med träaska.

Tillförsel av Bionäring i praktisk skala till skog förväntas resultera i en ökad koldioxidbindning på 6 ton per ton Bionäring, och dessutom minskade CO2-utsläpp från tillverkning, när konstgödsel ersätts. Förhoppningsvis kan resultaten från bl.a. detta projekt utgöra tillräckligt underlag för berörda myndigheter att tillåta att skogsgödsling med Bionäring kan tilllämpas i praktisk skala.

Sökord: Skog, gödsling, rötrest, miljö, tillväxt
Keywords: Forest, fertilization, digestate, environment, growth
----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
2012-17, Avdödning av indikatororganismer vid långtidslagring av avvattnat slam, Agneta
Leander, Erik Helmersson, Josefine Elving, Ann Albihn
2012-10, Återvinning av fosfor och energi ur avloppsslam genom termisk behandling i fluidiserad bädd – Utvärdering och optimering av prestanda för slutprodukten, Nils Skoglund, Dan Boström, Alejandro Grimm, Marcus Öhman
2011-16, Fosfor och dess växttillgänglighet i slam- en litteraturstudie, Kersti Linderholm, Silvbergs Miljöteknik AB
2011-09, Kväveberikning och skogsgödsling med torkat granulerat avloppsslam, Kenneth Sahlén, Margareta Söderström, Thomas Mård
2008-14, Vegetationsetablering i rötslam vid efterbehandling av sandmagasin, Clara Neuschütz och Maria Greger
2008-13, Markrestaurering av grustäkt med kommunalt avloppsslam, Tord Magnusson
2008-12, Energigrödor – en möjlighet för jordbruksanvändning av slam, Johanna Olsson, Eva Salomon, Andras Baky och Ola Palm
2008-05, Omsättning av metaller i Salixodling gödslad med slamkompost, Kenth Hasselgren

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.